Statlig verksamhet i Sverige måste enligt lag polisanmäla misstänkta korruptionsbrott. Samma skyldighet gäller dock inte för kommuner och regioner, vilket enligt polisens nationella antikorruptionsgrupp (NKG) leder till att många fall aldrig utreds, framgår det av pressmeddelandet.

– Det är viktigt att få in anmälningar om misstänkt korruption från hela den offentliga sektorn. Idag bedömer vi att det finns ett stort mörkertal både inom kommunal och regional verksamhet, säger Natali Engstam Phalén vid nationella antikorruptionsgruppen i pressmeddelandet.

Kommunala verksamheter särskilt utsatta

Enligt polisens pressmeddelande finns merparten av den offentliga sektorns korruptionskänsliga verksamhet inom kommuner och regioner. Det handlar enligt NKG om utbetalning av bidrag, tillståndsprövningar och offentliga upphandlingar – områden som också är intressanta för organiserad brottslighet.

– Det är viktigt att samma regler gäller för hela den offentliga sektorn i fråga om hur man ser på korruptionsbrott. Det är inte rimligt att kommuner och regioner inte polisanmäler alla korruptionsmisstankar, säger Engstam Phalén i pressmeddelandet.

Statistiken talar sitt tydliga språk

Av de 107 anmälningar om korruptionsbrott som inkom till NKG under perioden november 2023 till november 2024 kom endast 15 från kommuner och regioner, uppger polisen. En rapport från Statskontoret visar enligt samma källa att misstankar inom kommuner och regioner sällan leder till polisanmälan.

– Det är bekymmersamt med tanke på att så stor del av korruptionskänslig verksamhet bedrivs på kommunal och regional nivå. Ofta hanteras korruptionsmisstankar arbetsrättsligt genom att anställda köps ut. Risken är då att personen kan fortsätta sin brottslighet på andra offentliga arbetsplatser, förklarar Engstam Phalén i pressmeddelandet.

Polisens antikorruptionsgrupp menar i pressmeddelandet att en lagändring skulle kunna baseras på befintligt regelverk för statlig verksamhet och att detta skulle ha en brottsförebyggande effekt.