SVT:s vd Hanna Stjärne beskriver det som en ”ekonomisk rutschkana” som inte tar höjd för de nödvändiga kostnadsökningarna som SVT anser att uppdraget innebär.

”Public service-utredningens betänkande är motsägelsefullt. Det går helt enkelt inte ihop. Kommittén konstaterar att public service är viktigare än någonsin. Samtidigt föreslås en ekonomisk rutschkana som kommer gå ut över utbudet, särskilt som SVT får ett utvidgat beredskapsuppdrag”, säger Stjärne i ett pressmeddelande.

Public service-utredningen föreslår att de tre PS-bolagen Sveriges Radio, SVT och Utbildningsradion ska få knappt 10 miljarder kronor under 2026 vilket är mer än idag, men att den årliga ökningen av anslaget ska bli mindre. Under tillståndsperioden kommer anslaget att gå över 10 miljarder kronor per år.

Sveriges största privata mediehus, Aftonbladet och Dagens Nyheter, hade en omsättning under 2023 på 1,45 respektive 1,32 miljarder kronor.

I remissyttrandet konstaterar SVT att man instämmer i flera av de bedömningar och förslag i public service-kommitténs betänkande. Särskilt framhålls bland annat en åttaårig uppdragsperiod och en lag för public service som samlar centrala aspekter av svensk public service på ett ställe, samt teknikneutrala villkor.

Utöver själva finansieringen lyfter SVT fram ytterligare två aspekter där man ser brister i kommitténs förslag. Dels att kommittén inte är enig och på den punkten framhåller SVT att breda politiska överenskommelser är viktiga för public service-bolagens oberoende och allmänhetens tillit.

SVT understryker även att det finns en risk att en del av förslagen i utredningen kan leda till ökat inslag av kontroll, och föreslår bland annat förtydliganden kring syftet med kommitténs uppmaningar till granskningsnämnden att göra fördjupade innehållsgranskningar.