Rapport: 1,2 miljoner klarar inte egen försörjning
Omkring 1,2 miljoner människor i arbetsför ålder klarar sig inte på sin egen arbetsinkomst, trots att sysselsättningen i Sverige är hög. Det framgår av två rapporter som Svenskt Näringsliv har tagit fram.
Företagen har samtidigt svårt att hitta rätt kompetens, enligt organisationens chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.
– Det visar att matchningen fungerar helt uruselt, säger han, till TN.
Den som har omkring nittontusen kronor i månaden räknas som självförsörjande, ändå hamnar en stor grupp under den.
Elin Bergman-Fry, kvantitativ analytiker på Svenskt Näringsliv, beskriver hur stor andel det rör sig om.
– På fem personer är det en som inte kan försörja sig, säger hon.
Utbildning och födelseland spelar stor roll för hur stor andel av en grupp som klarar sig själv, den så kallade självförsörjningsgraden. Den som har lång utbildning försörjer sig betydligt oftare på sin lön än den som har gått en kortare utbildning.
– Inrikes födda har högst självförsörjningsgrad av alla grupper, säger Bergman-Fry till tidningen.
Bostadsorten avgör mycket
Arian Mosaddegh, kvantitativ analytiker på Svenskt Näringsliv, har jämfört kommunerna med varandra. I många norrländska kommuner klarar sig en stor andel på egen inkomst, medan andelen är betydligt lägre i delar av Skåne.
Mosaddegh tar den skånska kommunen Perstorp som exempel.
– Där är siffran 34 procent, säger han till TN.
Fler än var tredje i arbetsför ålder klarar sig alltså inte på egen inkomst i kommunen.
Kompetensbrist bromsar företagen
Enligt Daunfeldt går mycket i rätt riktning. Han ser samtidigt självförsörjningen som en del av en större fråga om hur Sveriges ekonomi ska växa.
För att komma till rätta med bristen på kompetens vill Daunfeldt se fler utbildningar anpassade efter vad företagen efterfrågar, framför allt yrkesutbildningar. Ett annat förslag är att sänka arbetsgivaravgifterna för unga. Han påpekar också att människorna utan egen försörjning har vitt skilda behov och därför kräver olika sorters stöd.
Mosaddegh efterlyser insatser på flera områden. Det måste löna sig bättre att arbeta, efterfrågan på arbetskraft måste öka och arbetssökande och lediga jobb behöver hitta varandra lättare.
Han vill även se bättre hjälp med svenska språket och utbildningar som leder till jobb. Dessutom behöver det bli enklare att flytta dit jobben finns.
– Arbetsförmedlingen behöver öka möjligheterna att ta ett jobb på en annan plats, säger han till tidningen.