Rapport: Flyktinginvandring sänkte svensk BNP
Flyktingvågen 2015 sänkte Sveriges BNP per capita med 1,5 procent och effekterna sitter i långt efter. Det visar en modell framtagen av nationalekonomer vid Uppsala universitet. Över hälften av de negativa effekterna kvarstår. – Oavsett vad man gör så innebär flyktingvågen att BNP per capita faller, säger Karl Walentin, gästprofessor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, till Svenska Dagbladet.
En rapport visar att flyktingvågen 2015 sänkte Sveriges BNP. Forskaren Karl Walentin tog fram modellen i samarbete med Riksbankens Conny Olovsson och Andreas Westermark, rapporterar Svenska Dagbladet.
Sysselsättningsgraden föll med nästan 2 procent enligt modellen. Arbetslösheten steg med som mest 1,5 procentenheter.
För att finansiera ökade kostnader krävdes både skattehöjningar och upplåning.
Resultatet blev att staten skuldsatte sig ytterligare.
Karl Walentin förklarar mekanismen. Högre skatter på arbete, som krävs för att betala notan, leder till att anställda begär mer i lön och arbetsgivarnas kostnader stiger.
– De som var marginellt anställningsbara innan man höjde skatten blir oanställningsbara när skatten på arbete höjs, säger han till SvD.
Följderna är att personer utan högre utbildning haft svårare att få anställning vilket även påverkat svenskfödda med kort utbildning.
Bättre med arbetskraftsinvandring
Vissa argumenterar för att flyktingar behövs för att klara försörjningen av en åldrande befolkning.
Karl Walentin anser dock att arbetskraftsinvandring är en bättre lösning på den utmaningen.
Norge och Danmark har i högre grad satsat på den typen av invandring.
