En ny rapport pekar på bristande kvalitet i svensk förskola. Författaren föreslår ett nationellt centrum som samlar och sprider beprövad kunskap, rapporterar Svenskt Näringsliv.
Svensk förskola står inför växande utmaningar. Det konstateras i rapporten Rätt start i livet – så lyfter vi svensk förskola, där forskaren Christian Eidevald beskriver hur kvalitetsnivån sjunker, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden, rapporterar Svenskt Näringsliv.
Eidevald, gästprofessor i pedagogik vid Södertörns högskola, framhåller att förskolan spelar en viktig roll för barns utveckling och för samhället i stort.
– Förskolan kan ge stora samhällsvinster eftersom det bidrar till lägre vård- och sociala kostnader, högre utbildningsnivå och ökade skatteintäkter, säger Eidevald.
– Men de barn som skulle ha mest att vinna är också de som i lägst grad deltar, säger han.
I rapporten lyfts att otydliga läroplaner, omfattande dokumentationskrav och brist på legitimerade förskollärare påverkar verksamhetens kvalitet. Personalbrist och ohälsa anges som konsekvenser av en struktur som inte fungerar.
Eidevald betonar att kvalitet inte bara handlar om gruppstorlek och bemanning. Han lyfter särskilt det han kallar processkvalitet.
– Ett viktigt mått på kvalitet är det som sker i vardagen, i mötet mellan vuxna och barn och mellan barnen själva, säger Eidevald.
– Resurserna är viktiga, men resurserna i sig är inte tillräckliga. Det avgörande är hur de används och hur arbetet organiseras, säger han.
Riktade satsningar krävs
I rapporten får han medhåll av lärare i verksamheten. Pia Rizell, 2:e vice ordförande i Sveriges Lärare, menar att det krävs riktade satsningar i socioekonomiskt utsatta områden.
– Ett sätt att använda resurserna rätt är att locka kompetens till de områden som behöver det mest, säger hon.
– När ett barn inte kommer måste vi följa upp direkt. Det är också en del av kvalitetsarbetet, säger Rizell.
Även politiska företrädare välkomnar flera av rapportens slutsatser.
Linda Obiedzinski från Moderata ungdomsförbundet lyfter behovet av en mer relevant och tydlig läroplan.
– Jag ser hellre en läroplan som återspeglar det som är viktigast, till exempel mötet mellan barnen. I dag vet vi väldigt lite om hur detta faktiskt ser ut, säger hon.
Eidevald föreslår att ett nationellt forskningsutvecklingscentrum inrättas. Syftet är att samla kunskap och sprida fungerande metoder till huvudmän och personal.
– Med en gemensam kunskapsinfrastruktur kan vi samla, analysera och sprida vidare det som fungerar. Det skulle ge underlag för hur resurser ska fördelas och stärka förskolans kompensatoriska uppdrag, säger han.
