Regeringen lämnade på fredagen över en proposition till riksdagen med förslag på omfattande ändringar i regeringsformens fri- och rättighetskapitel. Det meddelar justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med representanter från samarbetspartierna under en pressträff.

Propositionen bygger på förslag från 2023 års fri- och rättighetskommitté, men regeringen går längre än kommittén i frågan om återkallande av medborgarskap.

Vill nå gängtoppar

Den största nyheten är att regeringen vill göra det möjligt att återkalla svenskt medborgarskap för personer med dubbla medborgarskap som dömts för allvarlig gängrelaterad brottslighet.

– Tyvärr gick oppositionen med Socialdemokraterna i spetsen i kommittén inte med på förslag som skulle göra möjligt att återkalla medborgarskapet för brott som begås inom ramen för kriminella nätverk, säger Gunnar Strömmer under pressträffen.

Regeringen vill därför använda uttrycket ”brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen” i grundlagen för att möjliggöra återkallelse även vid gängrelaterad brottslighet.

Gängkriminella med dubbla medborgarskap

Enligt Polismyndigheten har cirka 1 400 av de som är aktiva i kriminella nätverk dubbla medborgarskap.

Henrik Vinge (SD), ordförande i justitieutskottet, betonade att man inte kan vänta längre.

– Vi har nu inte råd att tappa fyra år till i en helt central fråga, säger han under pressträffen.

”Inhemsk terrorism”

Medborgarskap ska enligt förslaget kunna återkallas i två situationer. Dels när medborgarskap förvärvats på felaktiga grunder genom fusk, mutor eller hot. Dels när personer dömts för mycket allvarlig brottslighet som hotar Sveriges säkerhet eller vitala intressen.

– Den organiserade brottsligheten är en sorts inhemsk terrorism med stort våldskapital som tystnar vittnen, hotar socialsekreterare, infiltrerar myndigheter och politiska partier och som bedrar vårt välfärdssystem, säger Henrik Vinge.

Kriminalisering av gängdeltagande

Propositionen innehåller också förslag om att begränsa föreningsfriheten för att möjliggöra kriminalisering av deltagande i kriminella organisationer och andra kriminella grupperingar.

Christian Karlsson (KD), ordförande i socialutskottet, påpekade att detta är ett verktyg som använts framgångsrikt i länder som Danmark och Italien.

– Det här är ett av flera centrala förslag som Socialdemokraterna sa nej till under förra mandatperioden. Det gjorde att vi tappade minst fyra år i kampen mot den organiserade brottsligheten, säger han.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027 och kräver två likalydande riksdagsbeslut på varsin sida om valet 2026.

Läs även: SD-ledamoten: Utvisa terrordömda med dubbla pass