På klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 lovade världens i-länder att bidra med 100 miljarder dollar om året för att finansiera klimatomställningen i ekonomiskt svaga länder.

Men det har gått trögt. Senaste sammanräkningen från 2019 visar att man är uppe i omkring 80 miljarder dollar.

För att förhandlingarna i Glasgow ska kunna gå i lås är det nödvändigt att givarländerna öppnar plånböckerna, anser klimat- och miljöminister Per Bolund (MP).

– Det är fullständigt avgörande. Förhandlingarna kommer inte att gå i mål om inte vi gör vår del, säger han.

– Det är uppenbart att klimatförhandlingarna bygger på förtroende och om inte vi rika länder levererar på det som vi har lovat tidigare, så kommer det förtroendet inte att finnas.

Ekonomiskt svaga länder hänvisar i sina nationella klimatplaner, som skickats in inför mötet, att deras ambitioner för att få ner koldioxidutsläppen bygger på att de ska få pengar från andra länder.

De fattiga ländernas resonemang är att om inte länder med starkare ekonomi ger mer i klimatbistånd och gör mer, ska inte de fattiga länderna behöva göra större åtaganden.

Per Bolund tycker sig se att det börjat röra på sig bland givarländerna de senaste månaderna, med ökade löften från bland andra EU och USA.

Han hoppas också att det svenska beskedet om fördubblat klimatbistånd ska öka pressen på andra länder.

– Sverige både kan och ska göra mer för att hjälpa fattiga länder att minska sina utsläpp och anpassa sina samhällen till klimatförändringar, säger Per Bolund.

– Jämfört med 2019 års nivå har vi som mål att fördubbla det svenska klimatbiståndet till 2025 till en nivå av minst 15 miljarder kronor, säger Per Olsson Fridh, biståndsminister.

– Sverige kommer att vara den utan jämförelse största givaren av klimatbistånd per person i världen”, säger Per Bolund (MP).

Klimatbiståndet ska rymmas inom den befintliga biståndsramen som för närvarande är på drygt 50 miljarder kronor.

Läs även: Biståndet höjs till 57 miljarder i nya budgeten