Statsminister Ulf Kristersson (M) säger att regeringen nu gör det man måste enligt regelverket inför höstens budgetproposition.

Man skickar ut på remiss den sortens skatter som man överhuvudtaget överväger att inkludera i nästa budget, uppger han för TT.

Det kan bli inget alls, något eller flera som kommer tillbaka som skarpa i budgeten för 2024.

– Det betyder inget ställningstagande alls just nu, säger Kristersson.

– Men det är ingen hemlighet att vi tycket att det är angeläget att sänka skatten på framför allt låga inkomster så att det ska löna sig bättre att arbeta än att ha bidrag långsiktigt. Men när det ska ske är en annan sak.

Ingen inflationskarusell

Men kampen mot inflationen är ”den här regeringens absolut viktigaste ekonomiskpolitiska insats just nu”, enligt statsministern.

– Vi kommer inte att göra någonting som riskerar att sätta Sverige i en långsiktig inflationskarusell.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) betonar sänkt skatt på inkomster som viktigast. Men det är förhandlingar i regeringen och med Sverigedemokraterna, det ekonomiska läget, och hur förslag ska finansieras som avgör tidpunkt. I förslaget om jobbskatteavdraget anges siffran tio miljarder som storlek.

– Det funkar så att man remitterar en nivå och sen kan man skala upp. Det är ett slags golv, säger Elisabeth Svantesson i en intervju med Dagens Nyheter.

Hur stort reformutrymme?

I det föreslagna jobbskatteavdraget ingår sänkt skatt för pensionärer. Jobbskatteavdraget ska inte heller trappas av.

Bland de övriga många förslagen finns pausad indexering (inflationsuppräkning) av elskatt och skatt på bensin och diesel 2024 och 2025, samt en sänkning av skatten på plastpåsar.

Däremot finns inga förslag om sänkt skatt på ISK-sparande (ett vallöfte), företagsskatter eller skatter på bolag och kapital. Men sådana kan ändå bli aktuella, enligt finansministern.