Förslaget som nu skickas till lagrådet ger polisen möjligheter att använda AI för ansiktsigenkänning i realtid. Tekniken ska kunna användas bland annat för att hitta brottsoffer och för att förhindra och utreda allvarliga brott, berättar justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en pressträff.

Men förslaget är omtvistat. Regeringens utredare pekade i sitt betänkande förra året på att ”användning av sådana system innebär ett potentiellt stort ingrepp i den personliga integriteten då de möjliggör bevakning av ett stort antal människor”.

Det är också förbjudet enligt EU:s AI-förordning att använda tekniken på allmän plats. Men enligt regeringen finns det möjlighet att göra nationella undantag från EU-reglerna, vilket är det man nu föreslår.

Civilminister Erik Slottner (KD) säger att AI göra stor nytta inom flera områden.

– Genom att använda ansiktsigenkänning i realtid kan vi få tag på grova brottslingar mycket snabbare än vi annars kan, vi kan hitta bortrövade barn som annars kan vara svåra att hitta – eller varför inte eftersökta terrorister bara för att nämna ett antal [exempel], säger han.

För att skydda den personliga integriteten vill regeringen införa en rad rättssäkerhetsgarantier. Bland annat ska AI få användas endast om det är ”absolut nödvändigt” för att lokalisera eller identifiera en utpekad person. Det ska också krävas ett förhandstillstånd från åklagare. Det gäller dock inte i brådskande fall, då ska en ansökan göras inom 24 timmar.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 maj 2026.