Akut byggstopp hotar i anläggningsbranschen och byggandet av bostäder försvåras om Cementa måste stoppa brytning av kalk och produktion av cement på Gotland i höst. Det visar den snabbanalays som regeringen har beställt från en konsult och som TT har tagit del av.
Näringsdepartementet gav den 30 juli konsultbolaget Ramboll i uppdrag att göra en snabbanalys av de effekter som Svensk Betong och organisationen Byggföretagen har larmat om skulle bli följden om Cementa måste upphöra med brytningen av kalk och därmed produktionen av cement i Slite på Gotland den 31 oktober.
Mark- och miljööverdomstolen avvisade den 6 juli företagets ansökan om fortsatt tillstånd med hänvisning till att miljökonsekvensbeskrivningen inte höll måttet.
Byggföretagen har varnat för att 200 000–400 000 jobb riskeras vid ett stopp eftersom Cementa i Slite står för en mycket stor del av produktionen av cement som används i betong i Sverige. Svensk Betong hävdar att det finns ”mycket stor risk för stopp i byggnationen i hela Sverige redan under senhösten”.
Har belägg
Ramboll anser att branschen har goda belägg för vad som uppges angående konsekvenser och skriver i rapporten:
”Det finns osäkerhet i beräkningarna gällande konsekvenserna på kort sikt, men det råder samstämmighet bland sakkunniga parter att konsekvenserna på kort sikt är allvarliga och skapar negativ påverkan på berörda branscher och samhället i stort.”
Konsulterna betonar att de beräkningar som branschen gjort kan vara både under- och överskattade. Och möjligheterna att undvika negativa konsekvenser av ett stopp är större på medellång och längre sikt. Bindemedlet kan till exempel troligen ersättas till en del med annat på lite sikt.
Konsulterna hos Ramboll arbetar ännu på en analys av vilka möjligheterna är att på kort sikt importera mer kalksten eller cement. I dag uppges importen svara för 10–15 procent av behovet.
Mer analys krävs
Ramboll understryker att den nu inlämnade analysen av effekter som branschen varnat för är en ”mindre granskning”. Ytterligare perspektiv bör läggas till för att göra den fullständig. Det arbete Ramboll gjort har skett på en veckas tid och analysen bygger på bevakning av utspel i media, inläsning av dokument samt intervjuer med branschföreträdare, ”akademin och särskilt sakkunniga”.
Av rapporten framgår att endast två utomstående personer intervjuats: en professor på KTH samt en enhetschef på Trafikverket. I övrigt är det företrädare för Byggföretagen, Svensk Betong, Skanska, gruvnäringens organ Svemin samt Rambolls egna sakkunniga.
fakta
Cementa och domstolsutslaget
Den 6 juli avslog Mark- och miljööverdomstolen Cementas ansökan.
Domstolen skrev i sin dom: ”Miljökonsekvensbeskrivningen även med gjorda kompletteringar är behäftad med så väsentliga brister att den inte kan utgöra grund för ett ställningstagande till verksamhetens inverkan på miljön.”
Beskedet innebär att tillståndet för brytning av kalk- och märgelsten till cement i Västra brottet och File hajdar-täkten nära Slite på östra Gotland löper ut den 31 oktober 2021.
Betong är cement blandad med vatten, grus, sand och sten. Cementas lager av råvaror räcker någon månad.
Den 22 juli begärde Cementa prövningstillstånd i Högsta domstolen för att överklaga domen. Bolaget begär att domen ska undanröjas och den tidigare instansens ja till brytning ska gälla.
HD har sagt nej till att hantera målet med förtur.
Cementa hävdar att det finns allvarliga brister i hur Mark- och miljööverdomstolen har handlagt målet, till exempel vilken kompetens domstolen haft tillgång till samt att domen kom så långt efter huvudförhandlingen i oktober 2020.
Cementa begär att HD genom en deldom ska ge tillstånd att i ytterligare ett år bryta sten i enlighet med det nuvarande tillståndet.
Källor: Mark- och miljööverdomstolen, Cementa
