Facebook noscript imageRegeringskrisen djupnar – statsvetare pekar på extraval
Hoppa till innehållet

Regeringskrisen djupnar – statsvetare pekar på extraval

Foto: Riksdagen
Foto: Riksdagen

Regeringsbildningen kan bli ännu svårare än efter valet 2018. Statsvetaren Jonas Hinnfors pekar på de hårda låsningarna mellan Centerpartiet och Vänsterpartiet och säger till Aftonbladet att Sverige inte varit så nära ett extraval sedan 1958.

De rödgröna fick 176 mandat mot Tidöpartiernas 173. Magdalena Andersson (S) har nu fått i uppdrag av talmannen Andreas Norlén att undersöka möjligheterna att bilda regering.

Men processen kan dra ut på tiden. Efter valet 2018 tog det 134 dagar innan en ny regering var på plats. Efter valet 2022 tog det 37 dagar. Enligt Jonas Hinnfors, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, är utgångsläget den här gången på flera sätt svårare.

– Egentligen är det nog svårare, eller sämre, förutsättningar nu. Men det behöver ju inte innebära att det är omöjligt, säger han till Aftonbladet.

Låsningen mellan C och V

Hinnfors pekar framför allt på konflikten mellan Centerpartiet och Vänsterpartiet. V kräver ministerposter, samtidigt som C inte vill förhandla med V så länge det kravet ligger fast. Situationen beskrivs av Hinnfors som ett slags ”chicken race”, där frågan är vilket parti som först ändrar position.

Till Aftonbladet pekar han ut tre möjliga vägar framåt. Den första är att C eller V backar från sina röda linjer och öppnar för en regering ledd av Andersson. Den andra är att processen slutar i extraval.

Det tredje alternativet är en blocköverskridande lösning där Socialdemokraterna och Moderaterna regerar tillsammans med något eller några av L, KD och C. Hinnfors beskriver själv det alternativet som mindre sannolikt.

Pekar på 2018

Även efter valet 2018 var regeringsbildningen låst. Riksdagen röstade då nej till talmannens två första statsministerförslag. Efter Januariavtalet mellan S, MP, C och L blev Vänsterpartiets agerande avgörande när Stefan Löfven skulle prövas som statsminister.

V valde till slut att släppa fram Löfven trots missnöje med delar av uppgörelsen. Enligt Hinnfors bidrog det allt närmare hotet om extraval till att pressa partierna mot en lösning.

En liknande situation kan enligt honom uppstå nu. När alternativen blir färre kan pressen på partierna att kompromissa öka.

– Vi är nog närmare extraval än vi har varit sedan 1958, säger Hinnfors till Aftonbladet

Oscar Nilsson

Reporter

Tipsa mig på oscar.nilsson@bulletin.nu.