Svenska hushåll drabbas av historiskt stora kostnadsökningar för basala tjänster. Enligt Nils Holgerssongruppens årliga undersökning har priset för vatten, avlopp, el och värme stigit med hela 13 procent – den största ökningen på nästan 30 år.
Nya siffror från Nils Holgerssongruppens undersökning visar att svenska hushåll nu möter rekordstora prisökningar för grundläggande samhällstjänster. Den årliga kartläggningen, som genomförts sedan 1996, följer kostnaderna för en fiktiv fastighet med 15 lägenheter genom Sveriges 290 kommuner.
Kraftiga prisökningar
Vatten och avlopp har ökat med närmare 14 procent, fjärrvärme med drygt 15 procent och elnätsavgifterna med över 5 procent. Även avfallshanteringen har blivit dyrare med en ökning på 8,6 procent. Det enda som mildrar årets dystra siffror är att elpriserna inte legat på samma extremt höga nivåer som förra året.
– Den här prisutvecklingen är inte hållbar och det blir särskilt allvarligt eftersom det handlar om tjänster som ingen kan göra avkall på. Att byta leverantör är inte heller möjligt, för det är monopolliknande marknader vi pratar om. Här sitter kunderna verkligen i en rävsax, säger Joachim Höggren, ordförande för Nils Holgerssongruppen i ett pressmeddelande.
Stora kommunala skillnader
Undersökningen avslöjar också betydande skillnader mellan kommunerna. I Nordanstig, den dyraste kommunen, betalar en lägenhet 41 450 kronor årligen för dessa tjänster. I Luleå, den billigaste kommunen, är motsvarande kostnad 23 111 kronor – en skillnad på hela 18 640 kronor per år.
– När vi ser så stora prisökningar och stora skillnader mellan kommunerna blir det tydligt att aktörerna på de här marknaderna har en rejäl uppgift att ta itu med vad gäller återhållsamhet, dialog, transparens och begriplighet. Hur ska vi kunder kunna förstå varför priserna ökar så mycket? Och varför är det så stora skillnader mellan kommuner som på pappret ser likadana ut? säger Höggren.
