De demokratiska ”åklagarna” gick under den andra dagen av riksrättsförhandlingen mot expresident Donald Trump detaljerat igenom, klockslag för klockslag, hur stormningen av USA:s kongress gick till den 6 januari i år.

Syftet var att påminna om skräcken, chocken och ångesten som många kongressledamöter, såväl demokrater som republikaner, upplevde den dagen då fem människor miste livet – fyra demonstranter och en polis.

Under tiden som våldsamheterna pågick fördömde inte president Trump stormningen en enda gång, sade representanthusledamoten David Cicilline i sitt framförande.

– I själva verket var den ende som han fördömde den 6 januari sin egen vicepresident Mike Pence, som av fruktan för sitt liv gömde sig i den här byggnaden med sin familj. Under den här våldsamma attackens första avgörande timmar gjorde han (Trump) ingenting för att stoppa den, inget för att hjälpa oss, sade Cicilline, rapporterar CNN.

Panikslagna poliser

De nio demokrater som leder riksrättsåtalet mot Trump anser att kopplingen mellan den dåvarande presidenten, hans lögner om valfusk och stormningen av USA:s kongress är tydlig.

Till sin hjälp för att illustrera det våldsamma händelseförloppet spelade representanthusledamoten Stacey Plaskett upp ljudupptagningar från polisens radiokommunikation, där desperata och panikslagna poliser skriker på förstärkning och säger att kollegor har skadats.

Senaten fick också ta del av övervakningsfilmer som inte tidigare har visats offentligt och videomaterial från polisens kroppskameror. För första gången visades det hur det såg ut från insidan när den aggressiva mobben slog sig in i kongressbyggnaden.

Bland annat syns hur polismannen Eugene Goodman lurar inkräktarna åt ett annat håll när de är 30 meter från vicepresident Mike Pence, som då befinner sig i ett rum bredvid senatskammaren. En övervakningsfilm visar hur Pence och hans familj evakueras nedför en trappa.

Vände om

På en annan film syns hur den republikanske senatorn Mitt Romney ovetande är på väg i riktning mot mobben när han möter en springande Eugene Goodman, som ser till att Romney vänder om och på så sätt undviker upprorsmakarna.

Ytterligare en film visar hur talman Nancy Pelosis stab barrikaderar sig i ett konferensrum bara några minuter innan mobben tränger in i korridoren och försöker slå in dörren till rummet där de gömmer sig.

– Nancy, var är du Nancy, ropar inkräktarna om och om igen.

– Upprorsmakarna har själva sagt att om de hade hittat talman Pelosi, så hade de dödat henne, sade Stacey Plaskett under sin framställan.

Flera republikanska senatorer säger att de nya bilderna är skakande och övertygande, men att det inte har ändrat deras inställning om att Trump bör frias från anstiftan till uppror.

Senatorn Ted Cruz, som är en av Trumps mest lojala partikamrater, tillhör de som anser att Demokraterna hittills har misslyckats med att koppla samman president Trumps agerande och ordval med våldsamheterna inne i kongressbyggnaden.

– De ägnade mycket tid åt att fokusera på det fruktansvärda våldet som brottslingarna ägnade sig åt, men presidentens språk kommer inte i närheten av de rättsliga krav som ställs för att det ska vara anstiftan, säger Cruz enligt CNN.

Få har ändrat sig

För att få ihop till den två tredjedels majoritet som krävs för att fälla Trump måste samtliga demokrater och 17 av senatens 50 republikaner rösta för en fällning.

– Som mest tror jag att det blir sex republikaner – antagligen fem och kanske sex, svarar den republikanske senatorn Tim Scott på frågan hur många senatorer som kan tänka sig att fälla expresidenten, enligt CNN.

Förhandlingarna i senaten återupptas vid lunch på torsdagen lokal tid, klockan 18 svensk tid. Demokraterna ska då fortsätta att lägga fram sin bild av vad som inträffade och försöka leda i bevis att Donald Trump gjorde sig skyldig till anstiftan till uppror. De har sammanlagt 16 timmar utspridda på två dagar på sig att övertyga de republikanska senatorerna om Trumps skuld.

Republikanernas minoritetsledare i senaten, Mitch McConnell, räknar med att riksrättsprocessen avslutas på lördag, enligt hans partikamrat Kevin Cramer.

TEXT: Susanna Persson Öste/TT

FAKTA | Riksrätt och Donald Trump

Riksrättsprocessen mot expresident Donald Trump, hans andra, inleddes i senaten den 9 februari. Den enda punkten i riksrättsåtalet lyder ”anstiftan till uppror”. Det syftar på hans felaktiga påståenden om fusk i det senaste presidentvalet och det tal Trump höll kort innan hans anhängare stormade kongressen den 6 januari.

Riksrättsförfarandet finns beskrivet i USA:s grundlag, som trädde i kraft 1789. I den första artikelns andra sektion står att ”representanthuset ensamt har makt att ställa (någon) inför riksrätt” – något som enbart kräver enkel majoritet. I den tredje sektionen slås fast att enbart senaten har rätt att pröva sådana fall.

Vid sidan av presidenten kan högt uppsatta federala tjänstemän och domare ställas inför riksrätt. När det gäller presidenten kan denne avsättas av kongressen om han eller hon döms för ”förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser”.

För att döma och avsätta en president krävs att två tredjedelar av senaten, överhuset, röstar för. Donald Trump är ju dock inte längre president, därför har det tvistats om huruvida det är värt besväret – och i enlighet med grundlagen – att hålla riksrätt mot honom. I sammanhanget är det viktigt att senaten kan rösta igenom ett förbud mot att i framtiden inneha ett folkvalt ämbete, om expresidenten fälls.

Ingen amerikansk president har blivit avsatt genom riksrätt. Donald Trump (2019–2020), Bill Clinton (1998) och Andrew Johnson (1868) blev formellt anklagade av representanthuset, men friades av senaten. I Richard Nixons fall 1974, efter Watergateskandalen, hade riksrättsprocessen inletts men han avgick innan anklagelsepunkterna hann röstas igenom.

Vid den förra riksrätten mot Donald Trump anklagades han för att ha pressat Ukrainas styre för att uppnå egen politisk vinning, anklagelser han friades från. Han är den ende i USA som ställts inför riksrätt två gånger och den ende president som ställts inför rätta sedan han lämnat Vita huset.

Källor: USA:s grundlag, History.com, The New York Times, Findlaw.com, The New Yorker