När Sveriges 21 länspolismyndigheter slogs samman 2015 var löftena stora. Reformen skulle ge högre kvalitet, ökad kostnadseffektivitet och väsentligt förbättrade resultat.

Men tio år senare är bilden en helt annan. Det slår Riksrevisionen fast i en ny granskningsrapport som publicerades på onsdagen.

Bristande resultat trots miljardsatsning

Polisens anslag har nästan fördubblats sedan 2015 och personalstyrkan växt. Ändå hade verksamhetsresultaten inte förbättrats avsevärt fram till 2024, visar granskningen.

Stora satsningar på utredningsverksamheten har inte gett effekt, skriver Riksrevisionen.

Myndighetens slutsats är hård: Polismyndigheten har inte arbetat tillräckligt effektivt för att nå reformens mål.

Kostnadseffektiviteten rasat

Särskilt allvarlig är kritiken mot ekonomin. Polisen har inte blivit mer kostnadseffektiv – tvärtom har utvecklingen gått åt helt fel håll.

Lokalpolisen har stärkts något, men andra delar av myndigheten betydligt mer. Personal flyttas i för stor utsträckning från lokalpolisen till högre chefspositioner, enligt rapporten.

Styrningen fungerar inte

Bakom misslyckandet ligger en intern styrning som inte fungerat. Den har varit okoordinerad, svag och otydlig, konstaterar Riksrevisionen.

Fokus har legat på vilka aktiviteter som ska göras – inte vad de ska leda till. Polismyndigheten har varken kunnat fånga verksamhetens behov, förankra styrningen eller följa upp på ett sätt som möjliggör lärande.

Den bristande styrningen förklarar delvis varför lokalpolisen inte stärkts och utredningsresultaten inte förbättrats.

Krav på förbättringar

Rapporten riktar rekommendationer till både regering och polis. Regeringen uppmanas vara uppmärksam på hur Polismyndigheten omsätter statens styrning.

Den bristande styrningen, kombinerat med svårigheter att följa den, förklarar delvis varför lokalpolisen inte stärkts och utredningsresultaten inte förbättrats, enligt Riksrevisionen.

Bulletin söker rikspolischef Petra Lundh för en kommentar.