Rödgröna splittrade om antalet kvotflyktingar
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet står på samma sida i kampen om regeringsmakten men är inte överens om hur många kvotflyktingar Sverige ska ta emot.
De rödgröna partierna är oeniga om en central del av migrationspolitiken. Frågan gäller Sveriges mottagande av kvotflyktingar där Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill återgå till den nivå på 5 000 personer per år som gällde före Tidöregeringens neddragning. Socialdemokraterna vill däremot inte binda sig vid en sådan nivå.
Sveriges nuvarande kvot är 900 personer per år. Regeringen har återkommande försvarat nivån med hänvisning till behovet av bättre förutsättningar för integration. Regeringen har också infört kriterier där Migrationsverket ska beakta bland annat förutsättningarna för integration i Sverige samtidigt som kvinnor, flickor och utsatta grupper som hbtqi-personer ska prioriteras.
Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill däremot återställa den tidigare kvoten. MP:s migrationspolitiska linje är att Sverige ska ta emot minst 5 000 kvotflyktingar per år medan V har lagt ett konkret förslag i riksdagen om att återgå till samma nivå.
Socialdemokraterna har intagit en mer försiktig position. Partiet vill enligt tidigare besked ligga kvar på dagens nivå, 900 personer, och beskriver sin migrationspolitik som stram. Samtidigt har S inte velat lämna något löfte om att 900 skulle vara en permanent nivå.
I en riksdagsdebatt i december 2025 sade S-ledamoten Ola Möller att partiet behöver kunna väga in olika omständigheter när antalet bestäms och att man inte kan lova att exakt samma nivå ska gälla för all framtid.
Det är just denna osäkerhet som skapar en tydlig skiljelinje mellan Socialdemokraterna och de rödgröna partier som partiet kan behöva samarbeta med. V och MP har redan lagt fram förslag om att omedelbart höja mottagandet till 5 000. Centerpartiet har samma målsättning.
Från 1 900 till 5 000 – och sedan 900
Dagens nivå är resultatet av en kraftig omsvängning under de senaste åren. Sverige tog under lång tid emot omkring 1 700–1 900 kvotflyktingar årligen. Under den dåvarande rödgröna regeringen höjdes mottagandet först till 3 400 år 2017 och därefter till 5 000 år 2018.
Nivån låg sedan kvar på omkring 5 000. Under 2021 tog Sverige emot 6 400 kvotflyktingar och var då den största vidarebosättningsstaten i EU. År 2022 vidarebosattes omkring 5 000 personer.
När Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna bildade regering med Sverigedemokraterna ändrades politiken. I Tidöavtalet slogs fast att vidarebosättningen skulle begränsas till 900 kvotplatser per år, vilket började gälla från 2023.
Den faktiska mottagningen har dessutom vissa år hamnat under den beslutade kvoten. Under 2023 fick endast 549 kvotflyktingar uppehållstillstånd i Sverige, enligt regeringens budgetunderlag, och 2024 var siffran 907.
350 stycken i år
Även 2026 har genomförandet blivit en fråga. Regeringen dröjde till oktober med besked om årets uttag, vilket enligt Migrationsverket innebar att två av fyra planerade resedelegationer fick ställas in. Myndigheten bedömer nu att omkring 350 personer kommer att kunna få skydd genom årets uttag, trots att regeringens mål är 900.
En kvotflykting skiljer sig från en person som själv tar sig till Sverige och söker asyl. Kvotflyktingarna väljs ut genom FN:s flyktingorgan UNHCR:s vidarebosättningssystem och förs sedan på ordnad väg till ett land som har åtagit sig att ta emot dem. Systemet är avsett för personer som befinner sig i särskilt utsatta situationer i länder där de sökt skydd.