Rubio: Väst har tappat tron på den egna civilisationen - måste byta kurs

Rubio tog upp västvärldens historiska framväxt och vad han menar har gått fel under de senaste årtiondena. Han hävdade att väst har tappat tron på den egna civilisationen och att nationell stolthet i allt högre grad kommit att betraktas som något negativt.

Rubio konstaterade att ”ordet nationalism blivit ett fult ord” och kopplade utvecklingen till att västländer enligt honom började riva monument, fördöma sin egen historia och lära yngre generationer att skämmas över sina länder. Han sade också att väst därefter öppnade sina gränser, flyttade ut sin industri och lät sina försvarsmakter försvagas.

Enligt Rubio handlar det inte om att isolera USA eller Europa från omvärlden utan om att återupprätta den nationella kontrollen. Han beskrev det som naturligt att vara lojal mot sitt eget land och kritiserade föreställningen att en ”upplyst” utrikespolitik måste sätta det globala samfundet framför den egna befolkningen.

Massinvandring en kris

Rubios syn på migration är inte ny. Redan vid säkerhetskonferensen i München i februari beskrev han massinvandringen som ett problem som förändrar och destabiliserar samhällen i väst. Han argumenterade då för att kontrollen över de nationella gränserna är en grundläggande del av statens suveränitet.

Rubio har också under hösten varit explicit om utvecklingen i Europa. I september sade han att USA inte är emot invandring i sig men att den måste vara kontrollerad, laglig och ordnad. Han pekade samtidigt på Spanien och Europa som exempel på vad han beskrev som konsekvenserna av att människor under lång tid kunnat ta sig in utan tillstånd.

Budskapet är därmed en tydlig distinktion mellan laglig invandring och okontrollerad migration. Rubio menar att inget land kan upprätthålla sin suveränitet om det inte själv har kontroll över vilka människor som får komma in och hur många som får stanna.

I München kopplade han dessutom migrationsfrågan till den bredare frågan om västerländsk sammanhållning. Enligt Rubio har en politik som strävat efter en värld utan gränser bidragit till en ”våg av massmigration utan motstycke” som påverkat samhällenas sammanhållning, kultur och framtid.

Även Trump kritisk

Trump har samtidigt själv trappat upp kritiken mot Europas migrationspolitik. Så sent som den 6 oktober skrev presidenten att de omfattande protesterna i Frankrike inte främst handlade om skolor utan om vad han beskrev som ”okontrollerad massmigration” och hävdade att islam försöker ta över landet.

Redan i september varnade Trump för utvecklingen i Storbritannien. I en intervju med GB News sade han att landet befann sig ”på gränsen till katastrof” och hävdade att om man inte stoppar människor från att strömma in från hela världen kommer britterna till slut inte att ha något land kvar. Han kopplade samtidigt invandringen till den förändrade samhällsbilden i Storbritannien.

Trump har även riktat särskilt hård kritik mot Spanien. I juli beskrev han den illegala migrationen dit som en ”invasion” och hävdade att Spaniens liberala lagstiftning gjort landet särskilt utsatt. I ett tidigare uttalande om Europa sade han dessutom att invandringen har skadat kontinenten, att kriminaliteten ökat och att Europa håller på att bli ”en annan plats”.

Han har uppmanat europeiska länder att inte bara stoppa den illegala invandringen utan också att vända utvecklingen genom att avlägsna personer som saknar rätt att stanna.

Även försvarsminister Pete Hegseth har tidigare varnat för vad han kallat en ”invasion” av farliga ideologier i Europa och pekat på migrantankomster till bland annat Spanien, Italien och Grekland.

Har kritiserat Europa tidigare

Rubios kritik mot Europa har samtidigt kombinerats med ett budskap om att USA och Europa fortfarande tillhör samma civilisation och har gemensamma historiska rötter.

I München betonade han att USA och Europa ”hör ihop” men uppmanade samtidigt européerna att förändra sin politik på bland annat migration och försvar.

I Aten återkom han till samma tema men med betydligt starkare historiska och kulturella övertoner. Rubio menade att väst står inför ett vägval: antingen återtar länderna sin självkänsla, sin industri och sin nationella makt eller riskerar de enligt honom att gå mot ”atrofi, träldom och förfall”.

Han pekade samtidigt på tecken på förändring i Europa, bland annat ökade försvarsutgifter och en större vilja att bygga upp europeisk industri. Rubio uppmanade Europa att ”vakna ur sin långa dvala” och återknyta till den västerländska tradition som enligt honom har sina rötter i det antika Grekland.

Trumpdoktrinen och en möjlig framtida riktning

Talet ligger nära den utrikespolitiska linje som utvecklats under Donald Trump. Rubio försvarade en politik som prioriterar nationell makt, kontroll över strategiska leveranskedjor, återindustrialisering, starkare försvar och teknologiskt ledarskap.

Talet har också uppmärksammats eftersom Rubio ofta nämns som en möjlig republikansk presidentkandidat i framtiden. Reuters noterade att talet knöt an till den politiska riktning som Trumpadministrationen slagit in på.