– Vi har nog inte sett något liknande sedan andra världskriget, säger juridikprofessor Joakim Nergelius.

Det förslag på pandemilag som regeringen överlämnat till lagrådet för granskning innebär möjligheter till en mängd nya inskränkande åtgärder mot företag och privatpersoner.

Syftet är att stoppa spridningen av covid-19, sjukdomen som sedan utbrottet i början av året spridit sig i rasande fart över jorden, lamslagit världens ekonomier och tagit livet av närmare 1,8 miljoner människor, varav nästan 8 500 i Sverige.

Bland de mest långtgående åtgärderna i lagen är möjligheterna att stänga butiker, införa totalstopp i kollektivtrafiken och förbjuda allmänheten att vistas vid särskilda platser, som parker eller badplatser.

I regeringens ursprungliga förslag skulle lagen gälla från mars 2021 till mars 2022, och beslut med stöd av lagen skulle behöva underställas riksdagens prövning först inom en månad. Men efter synpunkter från remissinstanser och riksdagspartier föreslås nu att lagen ska gälla kortare tid (januari 2020–september 2020), samt att riksdagens prövning ska ske inom två veckor.

Viktig tidsbegränsning

Det tycker Joakim Nergelius, professor i juridik vid Örebro universitet, är positivt. Han tycker även det är tydligt att regeringen denna gång har beaktat de inskränkande aspekterna av lagen, till skillnad från när sommarens tillfälliga pandemilag antogs.

– Det blir lite lättare att acceptera den här typen av fri- och rättighetsinskränkningar när lagen är tidsbegränsad, enligt mitt sätt att se det på. Men sedan är det ett problem ändå.

För det får ses som närmast unikt för Sverige att regeringen nu ser ut att få så här pass inskränkande verktyg.

– Rättigheterna som drabbas här, och som delvis redan har drabbats under året: mötes- och demonstrationsfriheten, och nu även rörelsefriheten – det är centrala fri- och rättigheter i Sverige, säger Joakim Nergelius.

– Jag skulle nog säga att vi inte har sett detta i fredstid, utan man får nog gå tillbaka till andra världskriget.

Stängda parker?

I praktiken kan pandemilagen, om den godkänns i riksdagen, exempelvis innebära att resenärer måste ha munskydd i kollektivtrafiken, att man måste undvika vissa parker eller badplatser eller att man inte får gå in och handla i butiker hur som helst.

– Hittills har vi som konsumenter ändå kunnat gå på stan och handla överallt, och vi tar det nästan för givet. Det kan komma att ändras.

Om reglerna inte följs i exempelvis en butik kan näringsidkare bötfällas. Det kan även privatpersoner göras, om man på allmän plats samlas i en för stor grupp eller exempelvis vistas i en park som har stängts av smittoskäl.

– Blir det en massa beslut med stöd av den här lagen så är det väl inte osannolikt att vi också får fall där folk bryter mot bestämmelserna, och då blir det straffrättsliga åtgärder, säger Joakim Nergelius.

I lagen saknas dock skrivningar om hur näringsidkare som tvingas stänga ska ersättas och man har inte resonerat kring hur de underdimensionerade domstolarna ska hantera den mängd överklaganden som kan vänta från företag som tvingas stänga, vilket Joakim Nergelius anser vara en brist.

Så långt grundlagen medger

Men trots de inskränkningar som pandemilagen föreslås tillåta kommer Sverige inte upp i nivå med andra europeiska länder, där utegångsförbud i praktiken har gällt under långa perioder.

– Som enskild får man fortfarande räkna med att kunna röra sig relativt fritt. Men detta är väl att gå ungefär så långt som den svenska grundlagen medger.

Lagen föreslås träda i kraft den 10 januari 2021. Innan dess ska lagrådet granska förslaget.

– Riksdagen och regeringen brukar ta stora intryck av vad lagrådet säger, och i ett sådant här viktigt och känsligt ärende vore det väldigt märkligt om man inte beaktar lagrådets eventuella kritik. Men det finns ingen juridisk skyldighet för dem att följa lagrådet, det ska man ha klart för sig, säger Joakim Nergelius.

TEXT: MARC SKOGELIN / TT