Så kunde läkare få betalt – utan att vara på plats
Läkare vid akuten på Universitetssjukhuset i Örebro har fått betalt för dagar då de inte tjänstgjorde. Det visar en granskning i Nerikes Allehanda, som hittat fel hos tretton läkare. Larmet kom från överläkaren Stella Cizinsky. – Läkarna tog få patienter, ändå fick de fullt betalt, säger hon till NA.
Uppdraget som ledde fram till upptäckten kom under pandemins första år. Region Örebro län skulle bemanna en ny covidverksamhet, och den dåvarande hälso- och sjukvårdsdirektören Jonas Claesson lät två schemaläggare gå igenom akutläkarnas arbetstider.
Genomgången visade en återkommande skillnad mellan sjukhusets två system. I planeringsverktyget var läkare antecknade som lediga, medan lönesystemet redovisade arbetad tid för samma dagar. Någon koppling mellan systemen fanns inte, och avvikelser fångades inte upp automatiskt.
Vid stickprov saknades dessutom patientbesök helt för dagar då läkarna skulle ha tjänstgjort på akuten, rapporterar Nerikes Allehanda.
Hundratals timmar med lön men utan arbete
Tidningen har jämfört schemalagd tid med inrapporterad lönetid för tretton läkare under 2018, 2019 och 2020. Fel finns hos var och en av dem, och avvikelserna är störst bland specialistläkare med chefsuppdrag. Sammanlagt rör det sig om hundratals timmar.
Granskningen sträcker sig också utanför sjukhusets egna handlingar.
– Vi har också, genom att granska till exempel träningsloggar, upptäckt hur en läkarchef vid ett 70-tal tillfällen sprungit milslånga träningspass på olika platser runt om i landet, samtidigt som han fått betalt för att jobba i Örebro, berättar Jennifer Mayer, grävreporter på NA, för DN.
En verksamhetschef har enligt granskningen tagit ut heltidslön från två regioner samtidigt. Själv uppger han att misstankarna var okända för honom. Han hänvisar till förtroendearbetstid, en form där den anställde själv styr när arbetet utförs.
Utredningen lades ner
Två utredare arbetade med fallet, som rymde stora mängder handlingar. Därefter följde flera år utan besked, trots återkommande frågor från tidningen.
– I januari 2025 skickar polisen den 794 sidor långa förundersökningen till en åklagare i Örebro som snabbt både ändrar rubriceringen av fallet till brott av normalgraden och lägger ned utredningen, då preskriptionstiden därmed ändras från tio till fem år, berättar Stefan Hazianastasiou, krimreporter på NA, för DN.
Samma dag som beslutet skickade polisen ett pm till åklagaren. ”Ärendet är prioriterat från den polisiära regionledningen”.
Nedläggningen överklagades, men fick avslag i mars 2025.
Av förundersökningen lämnade polisen först ut omkring sju procent av sidorna till tidningen, som senare kom över hela materialet på annat håll.
Åtta av läkarna fanns med på polisens lista över misstänkta. Ingen av dem har delgetts misstanke om brott.
Tidigare chefsåklagaren vid Ekobrottsmyndigheten Stefan Lundberg har tagit del av bakgrunden till granskningen.
– Åklagaren borde utredas för tjänstefel och utredningen startas om omedelbart. Det här är en härdsmälta, säger han till NA.