Regeringen presenterar sin budget den 22 september, med ett reformutrymme på hela 80 miljarder kronor. Pengarna ska till stor del lånas, vilket innebär att statsskulden växer. Motiveringen är att stora satsningar krävs för att stärka den svaga ekonomin, rapporterar Dagens Nyheter.

Väljarna sätter välfärden först

Enligt DN/Ipsos vill väljarna att nästan hälften av pengarna går till vård, omsorg och utbildning. Hela 26,6 procent pekar ut sjukvård och äldreomsorg, medan 17,8 procent förespråkar satsningar på skola och forskning.

– Medborgarna vill se satsningar på verksamheter och områden som man inte tycker fungerar bra i samhället, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos till DN.

Mätningen visar att stödet för vård och skola finns i alla grupper – oavsett utbildningsnivå, boendeform eller partitillhörighet. Enda undantaget är Miljöpartiets väljare, som helst vill se ökade investeringar i klimat och miljö.

Skattesänkningar i botten

Trots att regeringen flaggat för sänkningar av matmomsen, inkomstskatten och arbetsgivaravgifterna, vill väljarna lägga enbart 2 procent av budgetutrymmet på skatter.

– Skattesänkningar har ett väldigt begränsat stöd, säger Källebring i DN.

Istället hamnar kriminalpolitik, försvar och infrastruktur högt på väljarnas prioriteringslista. I mätningen får lag och ordning 8,2 procent, försvaret 6,5 procent och vägar och kollektivtrafik 5,6 procent.

Enighet över blockgränserna

Undersökningen visar ett ovanligt samstämmigt resultat: vård och skola är de mest prioriterade områdena oavsett partisympati. Källebring betonar att det inte betyder att väljarna vill se exakt samma reformer, men att fokusområdena är desamma.

– Det är ett väldigt tydligt utslag, konstaterar han i DN.