Sandström: EU:s förpackningshelvete borde markera vägs ände
EU:s nya förpackningsförordning tvingar även små exportföretag att registrera sig i upp till 27 länder. Det är ännu ett tecken på att unionen har tappat sansen och att EU-kursen måste läggas om, skriver Torsten Sandström.
Ta betäckning! Huka er gubber och gummer, nu laddar EU om! EU har nämligen nyligen satt ännu en mastodontförordning i kraft. Nu om förpackningsavfall rörande papper, plast osv. Den förkortas PPWR och betyder Packaging and Packaging Waste Regulation. Bakgrunden är kraftigt svällande massor av avfall, som i dagens Europa uppgår till 180 kg per människa och år. Problemet är alltså påtagligt.
Men som vanligt slår EU:s byråkrater till med storsläggan. En 300 sidor lång förordning med som vanligt extremt krånglig utformning av paragraferna. Hundratals svårtolkade regler måste nu alla företag – såväl stora jättar som små tillverkare och exportörer – lära sig tillämpa. Innan export kan ske måste nämligen registrering ske hos var och en av de tänkbart aktuella mottagarländernas nationella myndigheter, sammanlagt 27 stycken! En helvetisk pappershantering uppstår med andra ord på rader av främmande språk. Den kommer att kräva juridisk expertis över alla nationella gränser. Inga undantag finns för småföretag med få anställda. Följden blir förstås en extremt krånglig och dyrbar procedur för registrering.
Många företagsledare runt om i unionen klagar högt. Ursprungligen var meningen att PPWR skulle träda i kraft först 2035. Men länder som Österrike och Spanien insisterade på att registrering i varje mottagarland måste ske genast. Nu är PPWR formellt på plats, utan att de juridiska kunskaperna och myndigheternas beredskap är fixad. Alltså ännu ett exempel på hur byråkratin och politikerna inom EU förlorat sansen. Det är självklart att produktionskostnaderna kommer att öka rejält och göra europeiska varor ännu dyrare.
Tanken bakom förordningen – åtminstone i vissa delar – är nog god. Men som vanligt sätts en storskalig regleringsapparat igång som förefaller sakna sans och klokskap. Alla svenska politiker som med hög röst talar om ett regelbaserat samhälle måste ta en paus och tänka efter om EU:s framtid. Vi har i Europa skapat en hydra, en union, som kan blåsa upp ett begränsat problem till en byråkratisk katastrof. Det sker alltså genom en förordning och inte som tidigare genom direktiv – såsom förpackningsdirektivet – som varje medlemsnation själv måste översätta till läsbar nationell lagstiftning. Nej, nu gäller: in med PPWR från Bryssel och släpp regleringshelvetet lös!
För mig är en sak klar. Svenska politiker som anser att Sverige måste vara medlem i EU – i nuvarande skepnad – förstår inte vad som sker i verkligheten. Svenska företag som är beroende av export – stora och särskilt små – kommer att drabbas hårt. Bara för att avfall är ett påtagligt problem så slår politikerna till med oformliga byråkratiska verktyg. Dessa fungerar knappast ens på papperet. Detta måste alla kloka politiker förstå. Men kramandet av EU saknar gränser hos politiker runtom i Europa.
Inte undra på att EU-nationerna förlorar i konkurrenskraft visavi USA och Kina. Vi ser hur unionen kör Europas näringsliv med full fart rakt in i väggen. Det som sker är givetvis allvarligt. Men logiskt om man befinner sig i Absurdistan. Enbart dårar kan skapa regler som PPWR.
Det är hög tid att lägga om EU-kurs. Satsa på handel, transporter och stöd till fred i Europa. Här ska Bryssel kunna utveckla förnuftiga direktiv. Slopa EU:s nuvarande rätt till federal lagstiftning i alla andra frågor! Även EU-parlamentet bör alltså snarast möjligt läggas ned och föras till historiens skräpkammare. Om kommersiella frågor – och freden i Europa – ställs i centrum för en ny europeisk organisation får svenska politiker ett tydligare ansvar för den egna nationen. Och mer tid för att odla dess intressen i konkurrensen mot andra nationer.
