”Allt åt alla” gäller tydligen även de som dömts för att ha mördat sina två barn och nu önskar byta kön. Professor emeritus i civilrätt Torsten Sandström föreslår ett undantag i könstillhörighetslagen.
Jag har ofta ondgjort mig över vänsterliberalismens eviga drömpolitik. Resultatet blir att välfärd gränslöst ska erbjudas alla. Även människor som visat grövsta ondska mot andra. Och oavsett att erbjudandet medför samhällsproblem eller ökade kostnader. Alltså en dåraktig, men tyvärr vanlig politik i Sverige och västerlandet.
Jag läser nu i Bulletin att en livstidsdömd för mord på två egna barn har beviljats nytt kön. Detta alltså trots att praktiska problem skapats för kriminalvården att finna plats på kvinnofängelse.
Det är uppenbart att ett könsbyte medför stora svårigheter för kriminalvården. Även för kvinnor på den anstalt till vilken mördaren flyttas. Andra liknande samhällskonflikter kan också tänkas. Men vänsterliberaler har bara en växel: drömpolitikens fullbordande.
Det visar sig att lagtexten skrivits av jurister i samma drömmande anda. Det saknas nämligen en viktig precisering rörande förutsättningarna för ett könsbyte. Så här ser lagtexten ut idag:
2 § En person som har fyllt 16 år ska efter ansökan få fastställt att personen har ett annat kön än det som framgår av folkbokföringen om
- personen är folkbokförd i Sverige, är svensk medborgare och har varit folkbokförd i Sverige eller är svensk medborgare och har ett samordningsnummer,
- personen inte är registrerad partner,
- det kön som framgår av folkbokföringen inte stämmer överens med personens upplevda könsidentitet, och
- det kan antas att personen kommer att leva i denna könsidentitet under överskådlig tid.
Varför har man inte lagt till en så enkel sak som ett undantag på grund av synnerliga skäl? Detta för att hindra missbruk eller samhällsproblem som i det enskilda fallet framstår som stötande.
Min problemlösning blir därför enkel. Tillför 2§ i Könstillhörighetslagen (2024:238) en femte punkt:
5. om inte synnerliga skäl finns mot att ansökan beviljas.
Ett undantag för särskilda skäl hade i och för sig varit tillräckligt. Märk att barnamördaren i fallet bytt kön efter att brottet begåtts. Knepigare blir det förstås om det varit tvärtom, det vill säga att könsbytet skett först. Men ändå menar jag att min undantagsregel kan få verkan i senare fall. Regeln kan nämligen fungera som tolkningsdata för en tillämpning av biologiskt kön i speciella konfliktsituationer.
Min lösning vilar på goda skäl, menar jag. Nu gällande regel har inte bara tillkommit genom slarv. Det handlar i grunden om samhällsfarlig drömpolitik vid lagstiftningen.
