SD efter historiska valbakslaget – vill inte göra några stora förändringar

Valresultatet innebar ett tydligt trendbrott för SD. Efter att ha tagit sig in i riksdagen 2010 har partiet ökat sitt väljarstöd i varje riksdagsval. Men i valet den 13 september i år sjönk resultatet till 17,48 procent jämfört med 20,54 procent fyra år tidigare. Partiet gick därmed miste om elva riksdagsmandat och landade på 62.

Utvecklingen markerar ett bakslag för ett parti som under lång tid flyttat fram sina positioner i svensk politik. I valet 2010 fick SD 5,7 procent, 2014 ökade stödet till 12,9 procent och 2018 nådde partiet 17,5 procent.

Fyra år senare blev SD näst största parti med drygt 20 procent av rösterna. Nu har den uppåtgående trenden brutits för första gången sedan inträdet i riksdagen.

En central fråga efter valförlusten är hur samarbetet med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har påverkat SD:s väljarstöd. Under mandatperioden har partiet haft en inflytelserik roll som samarbetsparti till regeringen men utan att själva ingå i den.

Kompromisser kan ha kostat

SD-ledaren Jimmie Åkesson har medgett att kompromisserna kan ha kostat väljare. Han har också pekat på svårigheten att få erkännande för reformer som genomförts inom ramen för Tidösamarbetet, där andra partier i regeringsunderlaget också kunnat ta åt sig äran.

Mattias Bäckström Johansson säger till TV4 att partiets nya roll kan ha bidragit till tillbakagången. När SD inte längre står utanför makten som en tydlig oppositionskraft förändras förutsättningarna att profilera sig gentemot de etablerade partierna.

Samtidigt har företrädare pekat på att väljare gått till andra borgerliga partier, framför allt Moderaterna. Även tappet bland yngre väljare och ett lägre valdeltagande bland SD-sympatisörer har lyfts fram som möjliga förklaringar.

Debatt om partiets identitet

Valförlusten kommer samtidigt som en intern diskussion pågår om vilken politisk riktning SD ska ta framöver. Åkesson har signalerat att partiet behöver lägga större vikt vid välfärd och ekonomiska frågor för att kunna utmana Socialdemokraterna samtidigt som migrations- och kriminalpolitiken ska fortsätta vara centrala områden.

Partiledarens syn på SD som ett parti utanför de traditionella blocken har också aktualiserats efter flera års samarbete med de borgerliga partierna. Frågan är hur SD ska kombinera sin särställning med ambitionen att påverka politiken och vinna fler väljare.

Därtill pågår en konflikt om synen på svenskhet. Debatten har bland annat handlat om vilken betydelse kultur respektive biologisk bakgrund ska ha för definitionen av svenskhet.

Richard Jomshof har hamnat i diskussionen efter uttalanden som uppfattats gå emot partiledningens linje om att genetisk grupptillhörighet saknar relevans.

Trots diskussionerna räknar partisekreteraren inte med någon omfattande omläggning av partiets politik. De grundläggande åsiktsdokumenten väntas ligga fast, även om enskilda sakpolitiska områden ska granskas.

Valanalys ska presenteras i december

SD har gett den partinära tankesmedjan Oikos i uppdrag att analysera valresultatet. Arbetet ska undersöka vad partiet gjorde rätt och fel under valrörelsen och hur väljarna uppfattade partiets politik och agerande. Analysen väntas överlämnas i december.

Bland de frågor som ska granskas finns varför partiet tappade stöd och hur det kan utveckla sin politik inom ekonomi, välfärd och andra frågor som påverkar hushållens vardag.

Valbakslaget har inte inneburit att SD förlorat alla möjligheter att stärka sitt politiska inflytande. Partiet ser samtidigt ut att kunna få en starkare position i fler kommunala styren. Men på riksnivå står SD nu inför uppgiften att förklara varför en växande väljarbas för första gången har krympt och hur partiet ska återta den utan att överge den politiska inriktning som byggt dess framgångar.