I Sverige är det fritt fram för brottsdömda eller brottsmisstänkta att byta namn, om de så behagar. Nu vill Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna ändra på namnlagen. ”Namnbyte ska inte kunna göras så länge utredningen pågår”, skriver SD i en kommentar till Bulletin. ”Dagens namnlag är alltför liberal”, menar Larry Söder (KD).
2016 lämnade den rödgröna regeringen, med Morgan Johansson som justitieminister, en proposition till riksdagen där man föreslog en ny lag om personnamn. Förslaget ledde till en lagändring som gjorde det möjligt för en person att genomföra ett obegränsat antal namnbyten och göra det hur ofta man vill.
Som motivering till lagändringen anfördes bland annat att namnlagen fyller ”en betydelsefull funktion och det är angeläget att den utvecklas i takt med samhället i övrigt.”
Bolagsverket invände att namnbyten kan användas för oärliga syften och efterfrågade någon sorts spärregel för byte av efternamn. Men den efterfrågan avfärdade regeringen:
”Det är viktigt att enskilda har stor valfrihet och att det är möjligt att anpassa sitt efternamn till livets olika skeden. Det bör därför inte, som Bolagsverket anser, finnas några spärrar mot upprepade administrativa namnbyten.”
Bytt namn 16 gånger
På senare tid har Expressen kunnat rapportera hur Bella ”Queen of trash” Nilsson, åtalad för grovt miljöbrott och grovt bokföringsbrott i den uppmärksammade Think Pink-härvan, har bytt namn 16 gånger sedan hon kom till Sverige från Iran på 80-talet.
Raden av namnbyten började 1991 och sedan den nya lagen blev verklighet har mellanrummen mellan namnbytena minskat. I april 2022 genomförde hon två byten av förnamn på en och samma dag, något som dessutom skedde tre dagar efter att hon genomfört sitt senaste namnbyte.
Idag heter hon Fariba Vancor.
Även Bulletin har tidigare kunnat rapportera hur tre män som står skrivna på adressen för Sollentuna kommunhus har bytt namn flera gånger. Bland dem finns en Hans Kronarius – född Husainin Fadhel Hassen i Irak – som bytte både för- och efternamn medan han stod åtalad för bland annat våldtäkt mot barn och grovt utnyttjande av barn för sexuell posering. 33-åringen blev senare dömd för brotten med åtta års fängelse som påföljd.
Läs mer: Dömd för våldtäkt mot barn – skriven på kommunhus
”Ett krav som borde återinföras”
I dagsläget finns det inga särskilda begränsningar för brottsdömda eller brottsmisstänkta att byta namn. Och rörande regleringen kring namnbyten är det fortfarande den rödgröna regeringens lagändring, som trädde i kraft den 1 juli 2017, som gäller.
Bulletin har sökt samtliga Tidöpartier samt justitieminister Gunnar Strömmer (M) för en kommentar om hur de ser på den nuvarande namnlagen och om de avser att förändra den på något sätt. Sverigedemokraterna svarar i ett mejl från presstjänsten:
”Det behöver förhindras för brottsdömda eller brottsmisstänkta att byta namn om det kan antas försvåra utredningen, namnbyte ska inte kunna göras så länge utredningen pågår. Vi har redan tidigare ifrågasatt att namnlagen gjorde det enklare att byta namn, just för att det öppnar upp för kriminella att kunna försvåra utredningen.”
Kristdemokraterna menar att dagens namnlag är ”alltför liberal”.
”Dagens namnlag är alltför liberal och kontrollmekanismerna behöver stärkas, inte minst i förhållande till brottsdömda. Tidigare namnlag från 1982 innehöll krav på särskilda skäl för mer än ett namnbyte, det är ett krav som borde återinföras. Riskerna med en alltför liberal namnlag är att det försvårar polisens arbete, bakgrundskontroller och ökar risken för identitetsstölder”, säger Larry Söder (KD), ledamot i civilutskottet, i en skriftlig kommentar till Bulletin.
Gunnar Strömmers pressekreterare meddelar att man tackar nej till att svara på Bulletins frågor.
