Sverigedemokraterna vill se över delar av EU:s klimatpolitik. Partiets klimat- och miljöpolitiska talesperson Martin Kinnunen pekar ut LULUCF-förordningen och energieffektiviseringskrav som särskilt problematiska. – Man måste öppna upp för en diskussion att se över allt i grunden, säger Kinnunen till Bulletin.
Grundproblemet är enligt SD den krisinsikt som nu sprider sig i Europa om den låga produktiviteten och dåliga tillväxten. Trots att EU-kommissionen är beredd att ompröva vissa regelverk är partiet kritiskt till att de övergripande målen ligger fast.
– Just alla målnivåer och slutmål ligger fast och alla rättsakterna ligger i grunden fast. Man gör smärre justeringar av rapporteringskrav och vi menar att man måste öppna upp för en diskussion att se över allt i grunden, säger Martin Kinnunen till Bulletin.
Han pekar särskilt ut LULUCF-förordningen som reglerar utsläpp från markanvändning och skog som problematisk.
– Vi ser den som väldigt problematisk just för den gröna omställningen. Som riskerar att leda till att vi importerar skog någon annanstans, skogsprodukter från skog någon annanstans ifrån i världen, säger han.
Prioriterar industrin
I en debattartikel i DN skriver SD-ledaren Jimmie Åkesson tillsammans med Tobias Andersson och Martin Kinnunen att ”försvarsindustrins, jordbrukets, gruvnäringens och skogsbrukets behov trumfar klimatmålen – det måste bli ett slut på självplågeri.”
Partiet menar att även energieffektiviseringsmålen utgör ett hinder eftersom ny grön industri kommer att kräva stora mängder el.
– Det är ju inte särskilt energieffektivt faktiskt. Det slukar ju mer energi men det är ju en grön fossilfri energi, förklarar Kinnunen.
Sverigedemokraterna anser att FIT-for-55-paketet, som innehåller tiotals olika lagstiftningar för att nå EU:s klimatmål, behöver ses över i sin helhet.
”Vår klimatpåverkan är liten”
I debattartikeln skriver SD-topparna att ”Sveriges inverkan på klimatförändringarna på global nivå är försvinnande liten, nästan helt och hållet försumbar.” Kinnunen påpekar att Sverige sedan länge har fasat ut fossila bränslen från energisektorn och hänvisar till tidigare klimatpolitiska insatser.
– Vi fasade ju ut fossila bränslen från energisektorn vad gäller värme och elektricitet redan på 70-80-talen. Så vi har ju långt, långt före de allra flesta länderna i Europa, säger han.
Klimatfrågan behandlades inte i det ursprungliga Tidöavtalet utan tillkom först i en tilläggsöverenskommelse. Kinnunen menar att diskussionen kommer att fortsätta inom regeringssamarbetet.
– Det som händer nu är ju någonting nytt. Man har från EU-sidan kommit på att saker och ting inte funkar särskilt bra i Europa. Man måste se över saker. Men man är inte beredd att slakta heliga kor ännu vad gäller årtal för olika typer av klimatmål. Vi tycker att man måste öppna upp för en sådan diskussion helt enkelt, avslutar Kinnunen.
