”Ser mörkt ut för Republikanerna i representanthuset”

Tisdag den 3 november är det mellanårsval i USA. Demokraterna leder opinionen med i snitt 8–9 procentenheter, och att förlora båda kamrarna i kongressen hade varit ett stort nederlag för president Donald Trump.

Samtidigt leder anti-Israel-kandidaten Abdul El-Sayed i mätningarna inför senatsvalet i Michigan. Frågan om Israel har splittrat Demokraterna sedan terrororganisationen Hamas massaker i Israel den 7 oktober 2023.

Bulletin har talat med USA-kännaren och statsvetaren Henrik Schildt Lundberg.

Hur tror du att det går i valet?

– Jag tror att det ser mörkt ut för Republikanerna i representanthuset. Där tror jag att Demokraterna antingen vinner eller minskar marginalen mot republikanerna.

– I senaten är det mer öppet. Om jag tvingas gissa så tror jag att Republikanerna kommer behålla kontrollen i senaten. Men jag tror att det finns en allvarlig risk att man förlorar symboliskt viktiga senatorsplatser.

– Då tänker jag främst på den i Texas. De har två senatorer per delstat. De väljs på sexårsbasis, men inte samtidigt. I Texas sitter redan Ted Cruz. Han valdes 2024. Nu står det mellan Talarico och en kille som heter Ken Paxton. Han är attorney general, alltså juristen för delstaten. Han är en ganska hårddragen konservativ politiker.

– Man har sett att Talarico har ett väldigt utbrett stöd och det har Republikanerna själva sett.

Pengar till kriget

Hur kan en demokratisk seger i båda kamrarna påverka kriget mot Iran?

– Om både senaten och representanthuset får en demokratisk majoritet lär det få konsekvenser på kriget i Mellanöstern.

– Kongressen kan försvåra Trumps utrikespolitik, man kan även ställa ministrar och seniora politiska ämbetsmän inför förhör. Man kan gå emot lagförslag och budgetförslag som gör att Trumps finansiering för kriget kan stoppas. Och med det så finns det inte möjlighet att genomföra Trumps politik heller.

Plånboken i fokus

Har Demokraterna ett reformpaket, eller handlar valet om att stoppa Trump och kriget?

– Nej, ur ett demokratiskt perspektiv så handlar valet framförallt om att återta den institutionella makt som partiet förlorade 2024.

– Det man har fokuserat på, vilket är väldigt intressant, är den ekonomiska frågan.

– Man försöker göra levnadskostnader och plånboksfrågor till huvudfrågor i valet, och menar på att Trumps tullpolitik har försämrat dessa. Trumps tullar och kriget i Iran har även höjt bensinpriserna som är otroligt viktiga i USA.

– Samtidigt har Demokraterna framställt det här valet som en fråga om konstitutionella institutioner, maktdelning och rättsstatens ställning. Där man menar på att Trump har gjort stora övertramp.

Hur går det för Republikanerna?

– Republikanerna har haft svårt att mobilisera samma mängd väljare som man kunde göra under Trump. När Trumps presidentskap stod på spel kunde man peka på att: här har vi en ledande figur som har enormt stöd bland republikaner. Det tycker jag att vi ofta missar i den svenska debatten, där Trump framställs som en diktator.

– Han valdes på samma sätt och under samma förutsättningar som vilken amerikansk president som helst. Och hans politik har haft lagstöd för den politiken han har fört.

El-Sayed: Kantad av kontroverser

Haley Stevens (D) har efter en konflikt med El-Sayed (D) bytt sida och stöttar nu republikanen Mike Rogers. Varför en så stor markering?

– El-Sayeds kampanj varit kantad av kontroverser.

– Viktigt att säga om El-Sayed är: att kritisera honom är inte samma sak som att stödja Trump. Det ena är på delstatsnivå och det andra på riksnivå. De som tar ställning vill förhindra att El-Sayed blir senator.

Vad är kontroversen med El-Sayed?

– El-Sayed är mest kontroversiell för hans roll i Israelfrågan, där han till skillnad från den officiella ställningen i Demokraterna har anklagat Israels försvarsmakt för att begå folkmord.

– Inom Demokraterna finns det en stor splittring i hur man ser på Israelfrågan. Den politiska spänningen ser vi även i Sverige, men den är särskilt tydlig i USA där det är flera ledande demokrater som har uttalat sig väldigt kritiskt till Israel och även stöttat Palestina mer explicit. Det har även El-Sayed gjort. I sin kampanj har han affilierat sig med flera stycken väldigt kontroversiella figurer.

– Han har även nära band med Hasan Piker, en influencer, en enormt känd turk-amerikan i USA, i princip motsvarigheten till Nick Fuentes fast på vänsterkanten. Piker har sagt att USA förtjänade 11 september-attackerna.

– För att svara på din fråga, att associera sig med El-Sayed är kontroversiellt, för han är själv associerad med flera av de proislamistiska elementen som finns i det demokratiska partiet. Det är inte bara han som är skyldig till det, utan det är även Mamdani.

– El-Sayed är framförallt en medlem i Democratic Socialists of America, som är de demokratiska socialisterna, en stor paraplyorganisation i USA.

– De har fått enormt mycket politisk legitimitet när Zohran Mamdani valdes som borgmästare. Många inom Demokraterna såg att genom att associera eller affiliera sig med DSA kunde man också nå politisk makt. Det är också något som El-Sayed har gjort.

Splittrade om Israel

Finns det en proisraelisk motvikt hos Demokraterna, eller är det fritt fram för anti-Israel-linjen?

– I det demokratiska partiet har det traditionellt funnits ett starkt Israelstöd som har funnits över hela den politiska kartan i USA. Man har formellt stöttat Israel och Israels rätt att existera men också en tvåstatslösning. Det har varit partiets officiella hållning i frågan.

– Efter sjunde oktober så har många ledande demokrater, bland annat från ”The Squad” som det heter, stöttat de enorma campusprotesterna som bröt ut i USA. Då fick ”propalestinska”, eller pro-Hamas-protester, som jag hävdar att det är, politisk legitimitet i det politiska toppskiktet i det demokratiska partiet.

– Bland annat vill de bojkotta handeln med Israel och att universiteten avbryter akademiskt utbyte med israeliska akademiker. De vill framförallt inte stödja Israel i de omfattande försvarssamarbetena som man har med USA.

– Samtidigt så finns det i demokratiska partiet ledande företrädare som säger att ”vi måste fortsätta förespråka en fredlig lösning genom traditionell diplomati. Vi står bakom Israels rätt att existera”. Det finns politiska anledningar till det, för en stor del av den amerikanska judiska befolkningen har traditionellt röstat på Demokraterna av olika anledningar.