Att radikaler och fanatiker skriker om revolution är bara att förvänta sig, och inget att oroa sig för. En revolution blir bara ett faktum om vanligt hederligt folk engagerar sig i den.

Därför oroas jag av den senaste tiden uppmaningar till bojkott av varor från USA, som har fått en kraftig skjuts av Trumps skamliga behandling av Zelenskyj. Flera av mina vänner, folk jag gillar och respekterar, har engagerat sig i bojkotten.

Bojkottsuppmaningarna är främst kopplade till den föredömligt tydligt benämnda Facebookgruppen ”Bojkotta varor från USA”. Gruppen grundades bara den 19:e februari, men har redan 56 200 medlemmar. Gruppen växer snabbt, och nu när jag laddar om sidan så har antalet ökat till 56 300. När denna text når läsaren lär medlemsantalet vara ännu högre (61 400 vid tiden för publicering, reds anm).

Det finns flera skäl till att bojkotten är en dålig idé. Det är en dålig idé för Sverige, Europa, USA och Ukraina. Och det är en dålig idé vad man än tycker om Donald Trump. Om man vill bekämpa denne så ska man se till att göra det rätt.

För det första lär bojkotten inte fungera rent ekonomiskt. USA är en stor och stark ekonomi med en enorm intern marknad. Det är inte något långtbortistan-u-land som vi kan knuffa runt.

Det skulle inte hjälpa ens om bojkotten spred sig över hela Europa. Detta eftersom bojkotter är tveeggade svärd på så sätt att man skadar sig själv – den bojkottade kan inte sälja, men bojkottaren kan inte köpa. Europas ekonomier är idag överreglerade och sjukliga. Vi skulle knäcka oss själva långt innan vi knäckte USA. Den ende som skulle tacka oss vore Putin.

USA:s ekonomiska styrka och hur viktig den är för oss illustreras av att vi ser dess spår överallt. Detta märks särskilt när det kommer till IT. Jag misstänker att de som vill bojkotta USA gör det med hjälp av amerikanska datorer, smartmobiler och programvaror. Själva Facebookgruppen Bojkotta varor från USA har insett problemet, och gör ett undantag för Facebook i sin bojkott.

Men även om bojkotten kommer att misslyckas rent ekonomiskt så kan den lyckas politiskt. Alltså att den får stor uppmärksamhet. Detta lär dock bara stärka Trumps position i USA, då det ju kan förse honom med anekdotiska ”bevis” på att Europas länder i allmänhet och Sverige i synnerhet är landets fiender. Nålstick lär bara göra amerikanerna arga.

Jag vet inte till vilken grad ryska, iranska och kinesiska trollfabriker påverkar bojkottrörelsen, eller ens om de överhuvudtaget gör det. Men i vilket fall så gör vi deras jobb åt dem när vi angriper våra amerikanska allierade. Det är samma misstag som vi anklagar Donald Trump för att begå. Nog skrattar västvärldens och Ukrainas fiender åt att vi bojkottar USA snarare än dem.

Det finns också ett grundläggande moraliskt problem med att bojkotta USA, åtminstone om man gör det för att hjälpa Ukraina. Det är att USA inte är Ukrainas fiende.

Detta kanske kommer som en överraskning, men man behöver bara tänka efter för att inse att det är sant. Det Trump nu hotar med är inte att stjälpa, utan att sluta hjälpa. Det må vara fel beslut, men det handlar alltså inte om att göra ont mot Ukraina, utan om att sluta göra gott. USA har redan givit Ukraina cirka 120 miljarder dollar i stöd. Även om Trump skulle göra verklighet av sitt hot så skulle det bara betyda att man slutade vara Ukrainas allierade, inte att man blev dess fiende.

Samtidigt bör man också klargöra att vi i Europa har alla möjligheter att kompensera för denna förlust. Europas samlade ekonomier är tio gånger större än Rysslands och befolkningen tre gånger så stor. 120 miljarder dollar är mycket, men inte så mycket att vi skulle sakna det.

Ändå agerar vi här i Europa som bortskämda barn. Vi är så vana vid att ha USA som försvarare att vi har börjat ta det för givet, som ett privilegium eller en rättighet, och vi blir nu arga när detta stöd dras tillbaka. Detta trots att vi egentligen inte behöver det.

Ilska gör oss dumma. Vår ilska mot Trump får oss nu att glömma alla de tjänster USA har gjort oss sedan andra världskriget. Den får oss att glömma att vi kan ta hand om det ryska problemet på egen hand. Den får oss att glömma att Putin är den verklige fienden. Ilskan får oss till och med att glömma Ukraina, som skulle föredra att den tid, ork, välvilja och de resurser som nu läggs på att skada USA användes till att hjälpa Ukraina.

Det jag hoppas är att samtliga svenska partiledare inser detta, från vänster till höger, och gemensamt går ut och tydliggör bortom varje rimligt tvivel att denna bojkott mot USA inte representerar Sverige. Men denna förhoppning gör mig kanske lika välvilligt barnslig som bojkottsentusiasterna.

Vi måste bestämma oss för vad som är viktigast – att gräla med USA eller hjälpa Ukraina?