Sjunnesson: Ryssland ler åt Sverige efter valet

Hoten mot Nato och Europa är uppenbara vilket jag skrev här i Bulletin 10 sept. Tre senare händelser kan påverka vårt land i prorysk riktning.

Den första är inval av somaliska företrädare i riksdag, region och kommun som säger sig vara lojala i första hand mot Somalia och somalier bosatta här. De kan utpressas av Ryssland som har goda kontakter med Somalia och dessa femtekolonnare kan samla information på begäran av Moskva. Varför skulle de göra det?

Jo, dessa ofta icke assimilerade personer, trots sina svenska medborgarskap (vilket bara krävs av riksdagskandidater), kan ha skulder eller andra missförhållanden här som lätt kan utnyttjas. De har sagt sig vara lojala mot somalier överallt vilket kan innebära att ryska agenter i Somalia kan pressa släkt och vänner där så att deras företrädare i Sverige hjälper Ryssland med vad de begär.

Osannolikt? Mohamed Abdukardir Ali, vald riksdagsman för V, arbetslös, outbildad, skuldsatt, ej betalat underhåll för sina barn och överträtt kontaktförbud med dem och deras mor, som nu tagit ledigt från sin riksdagsplats har varit i Somalia (trots asyl här) och haft kontakter med dess regering enligt uppgifter i Expressen, Kvartal, Document. I Ledarsidorna skriver Johan Westerholm:

”Under 2024 och 2025 betalade Sverige enligt uppgifter som senare blev föremål för en KU-anmälan [från V, min anm.] ut minst 105 miljoner kronor till Somalia. Minst 16,5 miljoner kronor gick till den somaliske premiärministerns kansli. Utbetalningarna kopplades till en uppgörelse om att Somalia skulle ta emot personer som avvisats från Sverige.

Det gör kontakterna mellan svenska politiker och somaliska regeringsföreträdare till en fråga med en bredare politisk kontext. Det säger däremot inget i sig om Alis motiv eller om hur hans personröster mobiliserades. Mötet i Mogadishu visar inte att något olagligt har skett. Det visar att en svensk riksdagskandidat deltog i ett möte i Mogadishu där det svenska valet och den somaliska diasporans roll diskuterades, samtidigt som han hade affärsmässiga kontakter med den somaliska regeringen. Det är tillräckligt för att väcka frågor om kandidatkontroll, intressekonflikter och transparens.”

Den andra händelsen skedde 23 september i tidskriften Politico då statsministerkandidaten Magdalena Andersson (S) tonade ned Sveriges roll i Baltikum till förmån för ”det globala Syd”. Erik Zsiga kommenterade i Dagens Industri:

”Möjligen menar Andersson att Kristersson har fokuserat för mycket på Östersjöregionen – ordet som används är ’the Baltic region’ – men det är illa nog. Det är inte ett dåligt tonläge. Det är total tondövhet. Under dessa år har det pågått ett fullskaligt krig i detta svenska närområde. Östersjöregionen rymmer våra närmaste allierade och oss själva, och särskilt Baltikum hotas att när som helst drabbas av Rysslands accelererande aggression.”

Kommentarerna i SvD, Aftonbladet och Svensk Tidskrift var lika fräna om hennes kompetens inom utrikes- och säkerhetspolitik, särskilt efter den danska säkerhetstjänstens rapport om hot från Öst. Det tog inte många timmar innan Anderssons stab fick in ett förtydligande om att hon alltså inte kritiserade samarbetet med Baltikum.

Det tredje står Sveriges Radio för.

Enligt statsradion och experter som Anders Önnefors ska kritik mot valfusk (Valincidenter) och begäran om omval (Ett Folk, Omval2026) vara styrt av främmande makt som Ryssland och falska konton som AI-robotar.

”I sociala medier sprids förvrängda, konspiratoriska och hatiska budskap efter valet i Sverige, bland annat kring utredningarna om valfusk” sägs från radion.

Vidare säger en forskare från Totalförsvarets forskningsinstitut att ”ryska medier har sagt i tio år att migrationen har lett till Sveriges förfall”. Den som hävdar det, till exempel SD och numera invandringskritiker i fler partier, gör alltså gemensam sak med Putin: vilket är fel och vilket skulle bevisas.

Ryska bevakare av Sverige ler åt allt detta. Varsågoda.