Regeringen tar nu nästa steg i reformeringen av den svenska skogspolitiken. På en pressträff på tisdagen presenterar landsbygdsminister Peter Kullgren, tillsammans med John Widegren (M) och Elin Nilsson (L), en lagrådsremiss med konkreta lagförslag som syftar till att minska byråkratin för landets drygt 300 000 skogsägare.

– Färdriktningen är den att det behövs mer frihet, inte mer socialism, i morgondagens skogspolitik, säger Kullgren.

Kortare väntetider och tydligare regler

Ett centralt förslag är att halvera den obligatoriska väntetiden från sex till tre veckor mellan en avverkningsanmälan och att avverkning får påbörjas. Regeringen föreslår också att samrådsplikten separeras från avverkningsanmälan – något som enligt Widegren länge skapat onödig förvirring.

– En avverkningsanmälan ska vara en avverkningsanmälan. Inget annat, säger Widegren.

Regeringen vill också ge skogsägare rätt att ta del av sekretessbelagd information om skyddade arter på den egna marken, för att kunna planera sitt skogsbruk korrekt. Den myndighet som lämnar ut uppgifterna ska ha möjlighet att förena detta med ett förbehåll om tystnadsplikt.

Skogsägare slipper stå ensamma i domstol

Regeringen föreslår även en kostnadsgräns vid tillsyn: en markägares kostnader för att följa ett föreläggande enligt miljöbalken får inte överstiga tre procent av värdet på den berörda delen av fastigheten.

Vidare samlas överklaganden som rör skogsbruksåtgärder till mark- och miljödomstol. I dag kan samma åtgärd prövas i både förvaltningsrätten och mark- och miljödomstolen. En annan viktig förändring är att Skogsstyrelsen framöver blir part i domstolen när ideella miljöorganisationer överklagar myndighetens beslut – i stället för att skogsägaren tvingas stå ensam mot organisationen.

Överklagandetiden för miljöorganisationer ska dessutom räknas från den dag beslutet fattades, inte från delgivning, vilket regeringen menar skapar mer förutsägbarhet.

Merparten av förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027, enligt lagrådsremissen.