Anna Nyström, produktionsansvarig i köket på Torsbergsgymnasiet, berättar för P4 Gävleborg att blandningen består av hälften nötfärs och hälften sojafärs. Hon beskriver elevernas reaktioner när de får veta vad de äter.

– När de ser att det står soja då rynkar de lite på näsan och tror nånting. Och sen så när de smakar så att de blir nästan förvånade. Men det smakar ju lika, säger Anna Nyström till P4 Gävleborg.

Edvin Kjeller, en elev i trean som beskrivs som allätare, tror att förändringen kan accepteras av de flesta. Han menar att skillnaden inte är särskilt märkbar.

– Alltså det finns väl säkert en grupp som reagerar på det. Men jag tror egentligen att de flesta skulle hålla med. Att det spelar inte så jättestor roll. För att man känner inte i sig jättestor skillnad på det, säger Edvin Kjeller till kanalen.

Två skäl bakom förändringen

Anna Nyström förklarar varför skolan har gjort denna förändring. Beslutet grundar sig på två huvudsakliga faktorer.

– Ja, men det finns från Livsmedelsverket för det första rekommendationer att vi ska minska på att äta nötkött. Så det är en sak och sen handlar det naturligtvis om ekonomin. Så att man kommer ner i pris. Det är stor skillnad på nötfärs i pris och på sojafärs i pris, säger Anna Nyström till P4 Gävleborg.

Starka reaktioner på Facebook

Nyheten om förändringen har skapat stor uppmärksamhet på sociala medier. P4 Gävleborgs Facebook-inlägg har fått över 2 500 reaktioner, mer än 1 100 kommentarer och 76 delningar.

Kritiken varierar från oro för barnens hälsa till ekonomiska argument. En kommentator skriver att kommunen borde ställa frågor om miljön och ekonomin istället för att använda djur. Personen menar att köpa soja från Långbortistan inte är bra ur miljöperspektiv och frågar om det är GMO-soja.

En annan kommentator ifrågasätter förändringen: ”Vilka stolpskott är det som hittat på detta larv...låt barnen äta svensk köttfärs som dom tycker om?”

Flera föräldrar uttrycker oro för hälsoaspekterna. En skriver att barn behöver riktig mat och riktig kött, medan soja är ”full med hormoner”. Personen menar att föräldrar måste börja kräva att barn ska få mat som är för människor, inte mat för djur.

Andra kommentatorer är mer positiva. En föreslår istället svensk ärta, morot och vitkål för mer lokal och hållbar mat. En annan menar att unga kvinnor behöver järn och att nötfärs är bättre än sojaprodukter.

En förälder försvarar förändringen och skriver att hen gjort helvegetarisk lasagne till sina barn i fem år och att de äter mindre men bättre kött.