Slopar betyget F – från 2028

Under måndagseftermiddagen höll utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) en pressträff tillsammans med kulturminister Parisa Liljestrand (M), Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, samt Patrick Reslow, utbildningspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Tidöpartierna presenterade tre lagrådsremisser med syfte att stärka skolans kunskapsuppdrag.

Däribland ett nytt betygssystem som ska ”göra upp med glädjebetyg och den skarpa F-gränsen”, som Simona Mohamsson (L) uttryckte det.

Mathias Bengtsson (KD) presenterade den nya betygsskalan och menade att förändringen ska leda till att fler elever får möjlighet att gå i gymnasiet.

– Det gamla systemet har lett till att elever stängs ute från att ta till sig mer kunskap och fortsätta att gå i skolan efter grundskolan, säger Mathias Bengtsson.

Nya systemet 1 till 10

Det nya betygssystemet ska bestå av en skala från 1 till 10 i stället för bokstavsbetyg. Antagningen till gymnasiet ska baseras på ett sammanvägt meritvärde. Tidigare har det räckt med betyget F i enskilda ämnen som svenska, engelska eller matematik för att inte bli behörig till nationella program, vilket inneburit att elever endast kunnat söka introduktionsprogram.

– Med det nya systemet kommer ett dåligt betyg inte att stoppa en hel framtid, säger Bengtsson.

Betyg 10 ska motsvara utmärkta kunskaper, 9–8 mycket goda kunskaper, 7–6 goda kunskaper, 5–4 godtagbara kunskaper och 3–1 begränsade kunskaper.

Ett annat problem som regeringen lyfter är att elever i det gamla systemet var tvungna att klara samtliga moment för att få ett godkänt betyg. Förslaget innebär nu att betygen ska baseras på en sammanvägd bedömning av elevens kunskaper i ett ämne.

”Lättare att komma in på gymnasiet”

Patrick Reslow, utbildningspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, framhåller att glädjebetyg måste bort och menar att det nya förslaget ska skapa ett mer likvärdigt betygssystem för beräkning av meritvärde.

Betygen ska även kalibreras mot resultat på centralt rättade prov.

– Det ska inte vara lättare att komma in på gymnasiet beroende på vilken skola du gått på, säger Patrick Reslow (SD).

Det nya betygssystemet föreslås införas 2028.

Vill ge lärarna bättre förutsättningar

Mohamsson beskriver hur många lärare i dag inte hinner planera sin undervisning utan i stället behöver lägga tid på att städa klassrum, vara rastvakter och fungera som mentorer.

Regeringen vill nu ge lärarna bättre förutsättningar att fokusera på sitt kärnuppdrag. Förslaget innebär att lärare ska ha minst lika mycket tid för planering som för undervisning.

– Det handlar om tydliga regler i skollagen som slår fast lärarnas undervisningsuppdrag – att planera, genomföra och följa upp undervisningen. Det handlar om att sätta ett tak för undervisningstiden och ett golv för planeringstiden, säger Mohamsson.

Utöver detta vill regeringen minska den administrativa bördan för lärarna. Ett exempel är att utvecklingssamtal ska hållas minst en gång per läsår i stället för en gång per termin.