Som alltid bjöds jag på många glada skratt när jag såg torsdagens Aktuellt, som bland annat tog upp Liberalernas senaste utspel om fler miljardärer i Sverige.

Simona Mohamsson är ständigt lika glad och kul. Hon lyckas till och med se ännu mera överlycklig, salig och nyfrälst ut än vad Ebba Busch brukar göra när hon presenterar sina politiska förslag.

Nu ska Sverige enligt Mohamsson ha 1 000 miljardärer till 2036, vilket är en fördubbling mot dagens antal, och det ska ske genom minskad skatt på sparande, arbete och företagande.

”I onsdags var det utspel om att förhindra vissa entreprenörer att bli rika på friskolor. Idag är det utspel om att Liberalerna vill se fler rika och fler miljardärer i Sverige”, kommenterar Aktuellts reporter Johan Zachrisson Winberg syrligt, och det är riktigt roligt och träffande.

Men det förtar inte att redaktionen drabbats av akut skrämselhicka. Därför måste han genast börja ljuga om Sveriges skattetryck: ”Det har tidigare varit väldigt högt men minskat rejält de senaste 25 åren. Idag har Sverige en skattekvot på 41,2, bara ett snäpp över EU-genomsnittet”.

Det stämmer, men vad han väljer att utelämna är att vi vid en jämförelse med OECD ligger i absoluta världstoppen, på åttonde plats av 38 höginkomstländer med marknadsekonomi, där genomsnittet ligger på drygt 34 procent.

Hur som helst, sedan börjar den verkliga showen; debatten mellan Lisa Pelling, chef för fackföreningarnas tankesmedja Arena och Adam Danieli, chef på marknadsliberala Timbro Idé.

Pelling menar att en miljardär är något rent förfärligt. Det innebär att han/hon tjänat pengar på sitt företagande, vilket självfallet borde vara absolut förbjudet. Detta betyder att fördelningspolitiken helt misslyckats. Eller rättare sagt; socialisterna har alltså inte lyckats roffa åt sig merparten av pengarna för att dela ut dem till sig själva.

Pelling påstår, helt felaktigt, att de rika betalar alldeles för lite skatt idag. Istället är det smartaste sättet att stärka Sveriges ekonomi att helt enkelt stjäla pengarna från de rika och omfördela dem. Annars samlar de rika bara på dem i toppen där de inte gör någon som helst nytta.

Pelling vill hellre se att pengarna delas ut till ”vanligt folk” så att de får råd att köpa produkterna, tjänsterna och lyssna på musiken som Spotify producerar.

De verkligt framgångsrika storföretagarna ska alltså godta att deras ärligt intjänade pengar stjäls av socialister och delas ut till kunderna, så att kunderna får råd att köpa vad de själva tänkt ut, producerat och nu vill få betalt för.

Att detta kommer att leda till att samtliga framgångsrika storföretagare flyr landet, som nu sker i Norge, bekymrar inte Pelling ett dugg. ”Äsch! De kommer tillbaka!”.

Ja, exempelvis IKEA:s Ingvar Kamprad kom bevisligen tillbaka, år 2014 efter 40 år i landsflykt i Danmark och Schweiz. Som 87-åring flyttade han hem till Älmhult igen och dog fyra år senare, efter ett närmast ofattbart framgångsrikt företagarliv, till största delen förlagt utomlands på grund av de svenska skatterna.

Min dumstrut går alltså idag inte till Aktuelltredaktionen utan till Arenas Lisa Pelling!