Facebook noscript imageStatligt råd: Livräddning kan avstås för barn födda mycket tidigt
Hoppa till innehållet

Statligt råd: Livräddning kan avstås för barn födda mycket tidigt

Foto: Kurt Nordstrom/CC BY 2.0
Foto: Kurt Nordstrom/CC BY 2.0

Statens medicinsk-etiska råd (Smer) föreslår nya riktlinjer för hur vården ska agera när barn föds extremt tidigt. Enligt rådet bör livräddande insatser begränsas i de allra tidigaste graviditetsveckorna, och föräldrarna få större inflytande i besluten.

Sverige är ett av de länder som har kommit längst i världen när det gäller att rädda extremt tidigt födda barn.

I dag överlever knappt hälften av barn som föds i vecka 22 sitt första år. I vecka 23 ökar överlevnaden till omkring 65 procent, och i vecka 24 till cirka 70 procent. Samtidigt drabbas nästan alla av allvarliga funktionsnedsättningar för resten av livet, rapporterar DN.

Smer vill nu att vården inte ska försöka rädda barn som föds i vecka 21 eller tidigare. För barn som föds i vecka 22 bör fokus i första hand ligga på lindrande vård, medan intensivvård bara ska ges i särskilda fall. I vecka 23 bör livräddande insatser oftare sättas in, och från vecka 24 ska det vara standard.

Bakgrunden är att det i dag råder stora skillnader mellan olika sjukhus och läkare i hur dessa svåra beslut fattas. Rådet vill därför skapa tydligare och mer enhetliga riktlinjer.

Samtidigt betonas att besluten är komplexa och inte enbart medicinska. Smer anser att föräldrar alltid ska få möjlighet att samtycka till vård, tacka nej eller överlåta beslutet till läkare.

Rådet föreslår också att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för vården av extremt tidigt födda barn, samt att uppföljning och stöd till familjer förbättras.

”Mycket svåra situationer”

Smers förslag innebär en mer återhållsam syn på livräddande insatser än i dag. Graviditetsvecka 22 har tidigare betraktats som en gräns där bedömningar varierat, men rådet vill nu tydliggöra att livräddande behandling normalt inte bör inledas så tidigt.

– Bakom varje beslut i dessa mycket svåra situationer finns ett barn, en familj och ett vårdteam i en oerhört utsatt situation. Vår uppgift har varit att bidra till att dessa svåra beslut fattas på lika villkor och med barnets bästa som verklig ledstjärna – inte beroende på vilken klinik eller vilken läkare man råkar möta, säger Sven-Eric Söder, ordförande i Smer, i ett pressmeddelande.

En central svårighet är den medicinska osäkerheten. Det går ofta inte att avgöra vad som är bäst för barnet, och lagstiftningen ger inga tydliga riktlinjer. Därför anser Smer att föräldrarna bör få större inflytande. De ska alltid få möjlighet att säga ja eller nej till vård, men också kunna överlåta beslutet till läkarna om de vill.

Barnläkaren Anders Castor, som är sakkunnig i Smer, lyfter att besluten i grunden handlar om svåra mänskliga avvägningar.

– Som barnläkare vet man att man i dessa situationer aldrig kan vara helt säker på att man gör rätt. Det rådet har gjort är att synliggöra vad avvägningen faktiskt handlar om – och tydliggöra att det inte bara är en medicinsk fråga, utan också en djupt mänsklig och etisk fråga där föräldrarnas röst måste få plats, förklarar han till DN.

Samtidigt föreslår Smer att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer. Dessa ska klargöra när olika vårdinsatser bör sättas in och hur föräldrars rättigheter ska hanteras. Rådet lyfter även behovet av bättre uppföljning, mer stöd till drabbade familjer och ytterligare forskning inom området.

Ludwig Nordqvist