Med rekordlåga 2,8 procent får partiet sin lägsta siffra hittills och hamnar långt under riksdagsspärren.

Enligt Jonas Hinnfors är partiets problem både av ideologisk och strategisk natur - spänningar som partiet inte lyckas tämja.

– Istället spiller de gång på gång ut i offentligheten vilket tyder på att konflikten är djup inom partiet. Ideologiskt är det oklart vilken slags liberalism som partiet står för: en mer tillåtande liberalt frihetlig linje eller en mer kravpräglad, säger han.

Stor konkurrens

– Konkurrensen om liberala väljare är ganska stor med C på den ena sidan och liberalkonservativa M på den andra. Alliansens kollaps har varit plågsam för L men även inom Alliansen hade partiet svårt hantera de inre spänningarna. Partiets inre beslutsstrukturer är tämligen gåtfulla och tyder på en oförmåga att sätta ner foten, säger Hinnfors.

Ett av problemen som partiet brottas med är att man först gick in i januariavtalet, för att sen välja en partiledare som inte vill vara med i avtalet.

– Det är lika svårt att förstå varför partiledningen inte försöker få fokus i opinionsbildningen på alla de liberala reformer och beslut som januariavtalet faktiskt fört med sig. Kommer någon väljare ens ihåg borttagandet av värnskatten eller att LAS förändras? Istället fokuserar partiledningen - och partiledaren - nästan uteslutande på problem. Utifrån sett förefaller helt enkelt det politiska hantverket fallera, säger Hinnfors.

Osäkra stödröster

Problemet inför nästa val om Liberalerna inte lyfter i opinionen är att siffrorna är så låga att det är osäkert om de kan få några stödröster. Många väljare kan göra bedömningen att det kan vara bortkastade röster. Därtill kan väljarna inte veta med säkerhet vad de får för sina röster.

– KD har flera gånger klarat sig via stödröster. De bygger dock på att de som stödröstar kan vara någotsånär trygga med att partiet hör till väljarens eget politiska block. Den enda väljargrupp inom högerpartierna stor nog att ge utslag vid stödröstning är M-väljare. I vilken utsträckning de kan känna sig trygga med att L hör till högergruppen är dock oklart, säger Hinnfors.

– Sabuni sneglar åt M/KD-hållet men partiet är kvar i januariavtalet - som dessutom stöds av viktiga grupper inom L. Partiledaren markerar mot SD men ett eventuellt högerblock torde bygga på SD. Dessutom kan M-väljare potentiellt komma att behöva stödrösta på KD vilket tunnar ut stödröstunderlaget för L, säger han.

Att S-väljare skulle rösta på L i stället för MP förefaller inte särskilt sannolikt. Kvar är C-väljare, men C är ett 8-procentsparti, som inte kan avvara för många röster för att rädda kvar Liberalerna.

– Osäkerheten, orsakad av L-ledningen självt, om var Liberalerna egentligen hör hemma politiskt ökar ju inte heller benägenheten hos C-väljare att rösta på L, säger Jonas Hinnfors.

TEXT: Owe Nilsson/TT