Stockholms stad startade 2012 ett IT-projekt kallat Skolplattformen. Målet var att skapa en gemensam digital plattform för kommunikation, schemaläggning och dokumentation i stadens skolor. Men projektet blev ett praktfiasko som retade upp föräldrar, elever och lärare innan det lades ner, skriver TN

Medieanalytikern Olle Lidbom har granskat projektet i boken ”Skolplattformen – en sann historia om miljarder, konsulter, föräldrar och barn”. Han pekar på flera orsaker till misslyckandet, främst stadens beroende av inhyrda konsulter och bristande projektledning.

– Det är nästan The Office-miljöer som jag beskriver emellanåt. Att det var så pass tragikomiskt, det visste jag inte när jag började skriva boken, säger Lidbom till TN.

Projektet har kostat skattebetalarna 1 256 403 724 kronor, utöver tjänstepersoners och lärares arbetstid. Plattformen drabbades av användarproblem och personuppgiftsläckor som resulterade i miljonböter för staden.

En anmärkningsvärd händelse inträffade 2021 när två föräldrar skapade en egen app som förbättrade användarupplevelsen. I stället för att välkomna initiativet valde staden att motarbeta föräldrarna genom sabotage, polisanmälan och anmälan till Datainspektionen.

Lidbom menar enligt TN att haveriet skadat förtroendet för Stockholms stad:

– Jag tror att det här är jättedåligt för Stockholms stad. Jag tror inte att det hade blivit en lika stor skandal om man lagt 1,3 miljarder som resulterat i en bra produkt. Men alla inser hur otroligt dålig den blev, och det upprör.

Han drar två huvudsakliga lärdomar för andra kommuner: att lyssna på användarnas behov och att inte påbörja stora IT-projekt utan nödvändig kompetens för att leda dem.

Enligt TN har skolplattformen ersatts efter sex år av kritik och problem.

Trots de kostnader och problem som uppstått har ingen velat ta ansvar. Av de tre skolborgarråd som varit involverade i projektet har endast ett, Olle Burell (S), gått med på att intervjuas för boken. Enligt Lidbom var även han ovillig att ta ansvar, skriver TN