Strandhäll (S) ifrågasätter invandrares röster – möter kritik
Annika Strandhäll (S), ordförande för S-kvinnor och riksdagsledamot, har efter valet på sociala medier ifrågasatt hur personer med invandrarbakgrund kan rösta på något av Tidöpartierna. I ordväxlingar med flera debattörer har hon knutit samman deras röstande med deras bakgrund, religion och familj.
I ett utbyte med Bawar Ismail, politiskt sakkunnig åt Liberalernas ledare Simona Mohamsson (L), riktade sig Strandhäll mot hans familjs bakgrund.
”Så med andra ord föredrar du ett Sverige som inte överhuvudtaget skulle släppt in din familj”, skriver hon.
En liknande ordväxling utspelade sig med debattören och poddaren Mustafa Panshiri. Bakgrunden var efterspelet till valet och diskussionen om de invandrade väljarna. Strandhäll kopplade Panshiri till hans religion och familj.
”Vad menar du skiljer dig och just din muslimska familj från dem SD kallar röstboskap och som upprörande nog avgjort valet?”, skrev hon.
Uttrycket röstboskap har debatterats sedan Kent Ekeroth (SD) använt det om utlandsfödda väljare. Panshiri svarade att Strandhäll genom att förutsätta hur hans familj röstat avslöjade sin egen syn på väljarna. Strandhäll har samtidigt framhållit att hon betraktar Panshiri som svensk. Bulletin har tidigare rapporterat om ordväxlingen.
Läs mer: Strandhäll (S) till Panshiri: ”Är du en tolererad muslim?”
Efterspelet till valet har rymt en bredare diskussion om personer med invandrarbakgrund som engagerar sig till höger. Mohamsson har berättat att hon kallats nedsättande tillmälen som ”husblatte” för sitt engagemang i Liberalerna, och partikollegorna Romina Pourmokhtari (L) och Gulan Avci (L) har vittnat om liknande bemötande.
Expressens ledarskribent Patrik Kronqvist menar att vänstern tar invandrarnas röster för givna och att Strandhälls utspel öppnar för högern. Han argumenterar att föreställningen om att personer med en viss bakgrund förväntas rösta rött är både nedlåtande och en svag väljaranalys, eftersom invandrare och minoriteter inte utgör ett politiskt kollektiv med gemensamma intressen.
Kronqvist drar en parallell till USA, där Demokraterna länge räknat med stöd från invandrare och minoriteter, samtidigt som Donald Trump ökade sitt stöd i de grupperna mellan valen 2020 och 2024. Hans slutsats är att borgerligheten borde göra upp med tanken att en viss bakgrund eller hudfärg hör ihop med ett visst parti.