I dag kan unga under 21 år, som bott i Sverige sedan de fyllt 13 år, beviljas svenskt medborgarskap genom ett enklare förfarande, så kallad anmälan. Då görs ingen prövning om personen haft ett hederligt levnadssätt.

Regeringen vill nu ta bort den möjligheten för de som begått brott med maxstraff på minst fyra år i straffskalan eller har begått upprepade brott som inte ligger för långt tillbaka i tiden. Samma sak gäller för de som bedöms utgöra ett hot mot svensk säkerhet.

Utöver migrationsministern medverkar även Mauricio Rojas (L), Ingemar Kihlström (KD) och Ludvig Apsling (SD) på onsdagens pressträff.

Aspling hänvisar i sitt anförande till fallet med Frunze Saghatelyan, armeniern som efter att ha mördat trebarnspappan Fredrik Andersson på Delta Gym i Stockholm beviljades svenskt medborgarskap medan han var häktad i sin frånvaro.

– [Han] kunde anmäla sig till ett medborgarskap medan han var på flykt från rättvisan utomlands, säger Aspling.

– De regler vi presenterar idag ska helt enkelt sätta stopp för detta, fortsätter han.

Skydd för unga mot hedersförtryck

Lagändringen ska träda i kraft 1 oktober 2024. De som därefter stoppas från att få medborgarskap genom anmälan, kommer fortfarande att kunna ansöka om medborgarskap. Då prövas dock deras levnadssätt och om de begått grova brott finns en karenstid innan de kan ansöka.

Hur många unga personer som begått brott och ändå fått medborgarskap genom anmälan finns ingen statistik om. Däremot beviljades cirka 90 000 personer medborgarskap genom anmälan 2018–2023.

I syfte att skydda unga mot hedersförtryck vill regeringen även ändra lagen för att motverka att anhöriga tvingar den unge att säga upp sitt svenska medborgarskap. Det ska bli lättare att avslå en ansökan om att avsäga sig medborgarskapet om sådana misstankar finns.

Läs även: 63 000 nya medborgarskap har hittills delats ut i år – syrier i topp