Det är framförallt anklagelsen om legitimisering av folkmord som gör att SvD inte anser det förenligt att skriva nyhetsjournalistik om Gaza och att underteckna uppropet, skriver tidningens redaktionschef Erik Hedtjärn.

”Uppropet som helhet kan uppfattas som ett ställningstagande i en polariserad konflikt, det vill säga något som går utöver frågor om pressfrihet och publicistik. Här uppstår en konflikt med nyhetsjournalistikens löfte om saklighet och allsidighet” skriver Hedtjärn.

Hedtjärn skriver även att det från SvD:s perspektiv är ”förvånande att andra stora redaktioner i Sverige, som DN, SR och Aftonbladet, har landat i en annan slutsats”.

När uppropet publicerades i en debattartikel publierad av Expressen i slutet av juli återfanns tre undertecknare som angivit SvD som sin arbetsplats: tidningens biträdande kulturchef Essy Klingberg, fotografen Linus Sundahl-Djerf och nyhetsreportern Ahmed Abdigadir.

Ytterligare SvD-medarbetare kan ha undertecknat uppropet, som har gått ut internationellt, sedan dess.

Läs även: Lista: Här är alla SVT- och SR-journalister som anklagar Israel för krigsbrott

SVT:s nyhetsdirektör Anna Careborg har nyligen i ett mejl till branschtidningen Journalisten meddelat att SVT gör samma bedömning som SvD och stoppar medarbetare som undertecknat uppropet från att rapportera om Gazakriget.

”Det är viktigt att publiken – oavsett vad de tycker i Israel-Palestina-frågan – inte kan ges några skäl att tvivla på vår opartiskhet. Därför gäller vår övergripande princip om att de som har undertecknat uppropet inte bör bevaka Gaza-frågan under överskådlig tid”, skriver hon.

SR-chefen: ”Det är ett upprop som framförallt handlar om pressfrihet”

Chefen för Ekot i Sveriges Radio Klas Wolf-Watz gör emellertid en annan bedömning och inför inga restriktioner för de SR-journalister, exempelvis Mellanöstern-korrespondenten Cecilia Uddén, som har undertecknat uppropet.

– Det är ett upprop som framförallt handlar om pressfrihet och lite olika perspektiv, säger Wolf-Watz till bransch-programmet Medierna i Sveriges Radio.

När Mediernas reporter tar upp att uppropet anklagar svenska medier för att legitimisera folkmord svarar Wolf-Watz:

– Nej, men du har rätt, det är ju en text vid sidan som inleder uppropet och det finns formuleringar som man kan diskutera där, och du tar ju upp en av dem.

– Jag tycker det är fel att beskriva svensk mediabevakning på det sättet. Jag tycker att rapportering på svensk media generellt har varit bra. Sen har jag när jag fått göra min bedömning fått titta på helheten och det jag har landat i att på helheten, så det som är själva huvudbudskapet kärnan i detta upprop handlar om pressfrihet.

Men Medierna tar även upp ett tidigare upprop som gick internt på Sveriges Radio och handlade om mångfald och representation, där SR tog beslutet att uppropets undertecknare inte skulle få rapportera om ämnen som rörde mångfald och rasism.

Medierna: Vad är det som gör att du landar i så vitt skilda slutsatser?

– Man bedömer varje fall för sig. Det är väldigt svårt att jämföra olika händelser i det här fallet olika upprop med varandra. De är helt olika.