Rapporten som Svenskt Näringsliv presenterar varnar för dramatiska konsekvenser om regeringens planer på att höja lönegolvet för arbetskraftsinvandrare från 80 till 100 procent av medianlönen blir verklighet. Enligt analysen riskerar Sverige att förlora 6,6 miljarder i BNP och 2,1 miljarder i skatteintäkter varje år.

– Vi behöver en ”Arbetslinjen 2.0”. Det innebär att fler ska arbeta fler timmar, både bland de som står utanför arbetsmarknaden i dag och de som kan komma hit från andra länder, säger Karin Johansson, vice vd i Svenskt Näringsliv till DN.

Det totala tappet för svensk ekonomi kan enligt beräkningarna landa på hela 30 miljarder kronor årligen, varav 10 miljarder utgörs av förlorade skatteintäkter.

Demografisk utmaning

Karin Johansson pekar på de demografiska utmaningarna Sverige står inför, med en åldrande befolkning som sätter press på välfärden.

– Närmaste årtiondena minskar den arbetsföra delen av befolkningen med tre procentenheter samtidigt som den äldre befolkningen växer med sex procentenheter, säger hon.

Hon kritiserar även politikerna för att fastna i kortsiktiga lösningar.

– Sverige behöver en politik som sträcker sig längre än en mandatperiod. Vi ser hur andra länder skruvar på regelverken för att locka till sig kompetens, medan vi gör tvärtom, påpekar Johansson.

Branscher i kris

Flera branscher är redan hårt drabbade av arbetskraftsbrist enligt Svenskt Näringsliv. Serviceyrken som restaurangnäringen, industrin där exempelvis Volvo behöver internationell arbetskraft, samt de gröna näringarna lyfts fram som särskilt utsatta.

– Kompetensen i de gröna näringarna underskattas. Det är inte vem som helst som på ett effektivt sätt kan plantera skog, säger Johansson och avfärdar bestämt förslag om arbetstidsförkortning:

– Lagstadgad arbetstidsförkortning är inte att tänka på, särskilt inte i ett läge där färre ska försörja fler.