Chefekonomen och välfärdsansvarige på Svenskt Näringsliv kritiserar Sveriges Kommuner och Regioner i en debattartikel. De anklagar organisationen för att tona ned regionernas effektiviseringsmöjligheter och pekar på miljarder i oförklarade kostnadsökningar.
Sven-Olov Daunfeldt och Lena Furmark från Svenskt Näringsliv går hårt åt Sveriges Kommuner och Regioners senaste ekonomirapport. Organisationen lyfter återigen behovet av ökade statsbidrag, men debattörerna menar att detta döljer verkliga problemet.
”Det är svårt att tala om underfinansiering när utgifterna stiger snabbare än både befolkning och behov”, skriver de i Altinget.
48 miljarder utan förklaring
Under perioden 2014 till 2023 handlar det om hela 48 miljarder kronor i kostnadsökningar som inte kan förklaras av priser, löner, demografi eller medicinteknik. Detta trots att både skatter och statsbidrag höjts kraftigt.
Debattörerna lyfter att den totala skattesatsen ökat med 55 öre sedan 2015, vilket motsvarar omkring 2 760 kronor per år för en genomsnittlig löntagare. Samtidigt anser de att många inte märker någon förbättrad tillgänglighet i vården.
Många hushåll betalar alltså mer utan att vården blivit bättre, konstaterar debattörerna.
Chocksiffror om ineffektivitet
En ny effektivitetsmätning visar enligt Svenskt Näringsliv att potentialen till förbättringar är betydande. Analysen omfattar primärvården och delar av den specialiserade vården.
”Om den genomsnittliga regionen når samma effektivitet som den mest effektiva kan kostnaderna minska med 21 procent utan att vårdkvaliteten försämras”, skriver Daunfeldt och Furmark.
I de vårdinsatser som analyserats motsvarar detta 11,8 miljarder kronor årligen. Om motsvarande potential finns i liknande insatser stiger summan till 21,7 miljarder.
”För ett system som varje år diskuterar behovet av miljarder i ytterligare statsbidrag är detta en potential som inte kan ignoreras”, konstaterar de.
Här är problemen
Varken geografi eller strukturella förutsättningar förklarar skillnaderna mellan regionerna, visar analysen. Effektiva regioner har istället högre andel vårdpersonal i förhållande till administrativ personal, mindre budgetavvikelser och större inslag av privata aktörer.
”Regioner med hög administrativ bemanning och höga kostnader för politisk verksamhet presterar sämre, oavsett storlek eller läge”, skriver Furmark och Daunfeldt.
Varning för återkommunalisering
Debattörerna riktar särskild kritik mot regioner som vill minska andelen privata aktörer. Fler privata aktörer ger ökad konkurrens, vilket höjer effektiviteten även i den vård som bedrivs i egen regi, menar de.
”Regioner som, likt Region Stockholm, vill ta tillbaka kontrollen genom att minska andelen privata aktörer riskerar därför högre kostnader och lägre produktivitet”, skriver de.
Analysen visar dessutom att regionerna blir mer effektiva när de köper vård av varandra, eftersom det möjliggör större specialisering och ett bättre utnyttjande av redan befintliga resurser.
Krav på handling
Att Sveriges Kommuner och Regioner inte fullt ut adresserar ineffektiviteten och de långvariga skattehöjningarna är bekymmersamt, menar debattörerna.
”I slutändan handlar det om hur våra gemensamma resurser används och om medborgarna får valuta för pengarna”, skriver de.
”Om vi ska klara framtidens vårdbehov behöver regionerna ta vara på den omfattande effektiviseringspotential som finns”, avslutar Daunfeldt och Furmark. De menar att Sveriges Kommuner och Regioner bör väga in detta i sina ekonomiska analyser.
