Sveriges historiska arkiv skulle kunna ge landet en unik konkurrensfördel i AI-utvecklingen, men endast 0,2 % av den nationella AI-budgeten på 16,7 miljarder kronor går till dataområdet. Kungliga bibliotekets och Riksarkivets experter varnar för att detta riskerar Sveriges teknologiska oberoende när AI-revolutionen accelererar, enligt Svenska Dagbladet.
Faton Rekathati från Kungliga biblioteket och Erik Lenas från Riksarkivet anser att Sverige riskerar att hamna på efterkälken i den globala AI-kapplöpningen på grund av bristande datainvesteringar. Enligt Svenska Dagbladet kritiserar de att ett avgörande område förbises i AI-kommissionens färdplan - tillgången till strukturerad och digitaliserad data.
Konkurrensfördelar kastas bort
Faton Rekathati från Kungliga biblioteket och Erik Lenas från Riksarkivet riktar i Svenska Dagbladet kritik mot regeringens AI-strategi. De påpekar att endast 0,2 % av en budget på 16,7 miljarder kronor avsätts till ”data” - trots att just detta är ett område där Sverige har unika konkurrensfördelar.
”Vi har en unik fördel som alltjämt förblir utom räckhåll för techjättarna, nämligen de arkiv som omfattar flera århundraden av vårt lands samlade kunskaps- och kulturproduktion,” säger Rekathati.
Problemet är att endast ett fåtal procent av allt som tryckts på svenska finns tillgängligt i digital form. Detta samtidigt som AI-kommissionen i sin rapport hävdar att ”Sverige är välförsett med data”.
Andra länder visar vägen
Norge och Storbritannien lyfts som förebilder. Norge har digitaliserat nästan all norsk tryckt media och arbetar nu med miljardtals arkivdokument. Storbritannien planerar ett nationellt databibliotek med omfattande datarelaterade initiativ.
I februari visade Kungliga biblioteket AI-modellernas potential när de halverade felandelen vid svensk taligenkänning. ”Ett land med seriösa ambitioner inom AI har inte råd att kasta bort den största garanten för sitt framtida teknologiska oberoende,” menar Erik Lenas.
