”Sverige har genom åren med rätta uppfattats som en bromskloss”, skriver Pernilla Ström i Sydsvenskan, när hon granskar landets tre decennier i EU. Ström var huvudsekreterare i finansdepartementets utredning om EU-medlemskapets ekonomiska effekter inför inträdet 1994.

I opinionstexten pekar hon särskilt på landets bristande engagemang för tjänstemannajobb i Bryssel.

Enligt Ström står EU-samarbetet inför nya geopolitiska utmaningar, både från omvärlden och internt inom unionen. ”Det ställer krav på var och en av medlemmarna”, skriver hon i Sydsvenskan.

Från kris till medlemskap

I opinionstexten påminner Ström om att Sveriges EU-medlemskap inte var resultatet av långvarig debatt, utan snarare kom som ”en bisats i ett krispaket framtvingat av femhundraprocentiga räntor och skenande statsskuld.”

Den omfattande konsekvensutredning som Ström ledde för 30 år sedan landade i slutsatsen att medlemskapet skulle bli ”gynnsamt för svenskt näringsliv, svenska konsumenter och den samlade samhällsekonomin.” Enligt civilekonomen har hennes analys stått sig bättre än hon hade befarat.

Ström kritiserar även hur Sverige tidigare har hanterat representationen i EU-parlamentet. Enligt hennes opinionstext har parlamentet länge setts som en reträttpost för politiker med framtiden bakom sig. Hon ser dock tecken på förändring i och med det senaste EU-valets många högprofilerade företrädare.