Straffet blir 150 dagsböter, vilket motsvarar 39 000 kronor, samt 10 000 kronor i skadestånd till en av de drabbade. Hübinette frikänns däremot från åtalet om olaga hot mot en annan person, då hon enligt rätten kände hon sig inte skrämd av hoten.

Hübinette förnekade brott under rättegången och uppgav att han inte hade för avsikt att skrämma de två personerna med sina meddelanden och att han ångrade sig djupt.

– Jag kommer inte att överklaga och har ingen kommentar, säger han till Expressen. Han vill inte uttala sig närmare av hänsyn till de inblandade.

Hoten framfördes i sms

Enligt åtalet skickade Hübinette flera sms med hotfullt innehåll. I ett av dem skrev han att han skulle ”slå sönder era liv så mycket jag kan”. Han nämnde också att han redan hade ”så otroligt många domar” på sig att han ”inte bryr sig längre”, enligt NWT.

Tobias Hübinette var tidigare docent i internationell pedagogik vid Karlstads universitet, men efter att åtalet väckts köptes han ut från sin tjänst i maj. Enligt universitetets HR-chef Ingrid Ganrot fick han en årslön som kompensation – motsvarande 648 000 kronor.

Hübinette själv vill inte kommentera förlusten av jobbet.

– Inga kommentarer. Jag har en överenskommelse med universitetet, bland annat om ekonomi, säger han till Expressen.

Från adoption till debattör

Tobias Hübinette är född i Sydkorea och adopterades till Sverige där han växte upp i en arbetarfamilj Motala. Han har under många år forskat och debatterat om rasism, invandring, svenskhet och adoption.

Hans flera decennier långa arbete för att lyfta oegentligheter inom internationella adoptioner till Sverige har de senaste åren burit frukt. Frågan har uppmärksamats i flera länder, och 2021 tillsatte regeringen en utredning som lämnade sitt slutbetänkande 2020.

Han har också varit instrumentell i att uppmärksamma förekomsten av asiatiska rasstereotyper i svensk offentlighet, och inte minst i underhållningsbranschen.

Omdebatterat debattör

Samtidigt har han dragit på sig kritik från många antirasister då han förespråkat så kallade “jämlikhetsdata”, alltså möjligheten att i olika offentliga formulär fylla i sin upplevda etnicitet, ursprungsland, och så vidare. Många antirasister har tolkat detta som en form av “rasregistrering”.

Även hans förespråkande av termen “ras” för att beskriva genetiskt betingade utseendeskillnader när man diskuterar diskriminering har vållat kritik, då man i antirasistiska och liberala kretsar ofta föredragit att tala om “etnicitet”.

Stor publiceringsvolym

Tobias Hübinette har skrivit, varit medförfattare till eller redaktör för cirka 30 böcker, rapporter och antologier.

Bland der mer uppmärksammade utanför akademiska kretsar återfinns böcker som ”Adopterad” (2021) och ”Svenska asiater: antiasiatisk rasism och framväxten av en ny minoritet” (2024).