Efter första världskriget härjades världen av en smittsam och dödlig influensa, som kom att kallas Spanska sjukan, antagligen för att den först uppmärksammades i Spanien, men pandemins verkliga ursprung är fortfarande okänt.

Klart är dock, att den mest aggressiva vågen drabbade Sverige sommaren 1918. Sjukdomen dödade totalt 50 – 100 miljoner människor i hela världen inklusive cirka 36 tusen i Sverige. Många av de som dog i denna pandemi, var relativt unga.

Vi har därefter drabbats av ett antal pandemier. Dessutom numera årligen av så kallade säsongsinfluensor. Gemensamt för dessa är att smittan spridits till oss från utlandet och att de flesta kommit från Kina.

Vi har på senare tid på olika sätt, bland annat genom förbud mot inresa till Sverige, begränsningar av antalet människor vid olika evenemang eller till och med genom inställda tävlingar, med skiftande framgång försökt hindra en smittspridning.

Nu upplevs Sverige istället för Kina, som ursprungsland för en ny allvarlig smitta – den snabbt växande och brutala gängkriminaliteten. Utvecklingen av denna i vårt land står i särklass, jämfört med de övriga länderna inom EU.

Här på Bulletin skriver ledarskribenten Mats Skogkär om detta gissel bland annat:

”Sedan 1 januari 2018 har skjutvapenvåldet skördat 334 människoliv i Sverige. Kanske är det även dags att börja föra statistik över hur många som dödas utanför Sveriges gränser av personer med kopplingar till Sverige och svensk gängkriminalitet.”

Siffran är oerhört skrämmande, men trots ökande insatser från polisen ökar antalet mord hela tiden över hela landet.

Myndigheterna i våra grannländer Danmark, Norge och Finland, är idag mycket oroade över att smittan från detta närmast obegripliga svenska tillstånd håller på att exporteras från Sverige till deras länder. En påtaglig fara för en brottsepidemi, där barnsoldater används av gängen för att utföra beställda mord och andra mycket grova brott mot betalning.

En utveckling som är lika hemsk, som förutsägbar med den självgodhet, som hittills har präglat vårt samhälle i jämförelse med andra länder i vår närhet. Den självupplevda godheten bland de mest vokala samhällsdebattörerna och våra styrande politiker, har i Sverige utvecklats till ren dumhet.

De som inte spelar med i det rådande politiskt korrekta spelet, utan protesterar, pekar på elefanten i rummet och säger sanningen, brunsmetas, tystas och svartlistas fortfarande i våra stora media. Vi får fortfarande inte kalla en spade för en spade.

Våra grannländer placerar nu sina egna poliser i Sverige, för att öka kunskaperna om gängen och deras verksamhet. Ett sätt att öka polisens effektivitet, som vi tidigare sett användas genom placering av svensk polis i diverse länder, varifrån kriminella handlingar regelmässigt planeras och utförs i Sverige.

Nu har det alltså gått så långt, att Sverige anses tillhöra de länder som våra Nordiska grannar behöver vara representerade i, av sina egna poliser. Till detta kommer, att man i Danmark till och med diskuterar att återinföra de gränskontroller som gällde mellan oss under Covid 19-pandemin och tidigare, som ett skydd mot svenska kriminella på utflykt till Danmark.

Vi måste snarast bryta vårt alltför tama sätt att försöka lösa problemen, som är kopplade till den misslyckande integrationen. Våra av inbillad godhet präglade åtgärder, rättsvårdande resurser, lagar och förordningar, är inte utformade för att kunna tackla dagens situation. De verkligt ansvariga för krisen måste tvingas ta sitt ansvar. Kan vi inte straffa barn för mord, är väl ändå deras föräldrar ansvariga för sina barns handlande?

Det duger inte heller att lägga över ansvaret för att lösa situationen på sociala myndigheter och på skolan. Smittan från den ”Svenska sjukan” skördar ständigt nya offer och fortsätter att sprida sig. Vi kan inte längre låta förövarna gömma sig bakom en föråldrad, lappad och lagad lagstiftning. Det krävs ett nytt tänkande utanför boxen.

Det är därför hög tid för våra folkvalda politiker, att sluta jaga röster och börja tänka på landets bästa istället – men kanske är det redan för sent?