Socioekonomisk resursfördelning innebär att skolor tilldelas olika ekonomiska medel baserat på sammansättningen av deras elevgrupper. Denna strategi syftar till att främja likvärdighet i utbildningen och minska risken för att elevernas sociala och ekonomiska bakgrund påverkar deras möjligheter att nå framgång i skolan.

Genom att fördela resurser efter behov strävar kommunerna efter att ge alla elever, oavsett bakgrund, likvärdiga förutsättningar att uppnå sina utbildningsmål.

Monica Sonde, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKR, betonar vikten av detta arbete:

– Att allt fler kommuner omfördelar resurser efter elevernas bakgrund visar på ett stort lokalt ansvarstagande för att förbättra likvärdigheten i skolan, säger hon i ett pressmeddelande.

En växande trend

Undersökningen visar en tydlig trend där fler kommuner väljer att omfördela resurser baserat på socioekonomiska faktorer. I grundskolan har andelen kommuner som använder denna modell ökat från sex av tio år 2018 till sju av tio år 2024.

Denna ökning kommer främst från kommuner som tidigare rapporterat att de redan arbetade med frågan. Samtidigt finns det fortfarande kommuner som inte tillämpar socioekonomisk resursfördelning, ofta på grund av att de har för få skolor eller skolor med likartad elevsammansättning.

Kommunernas modeller för resursfördelning bygger på flera faktorer, liknande de som Skolverket använder i sitt kunskapsbidrag. Förutom föräldrarnas utbildning och inkomst beaktas även om eleven bor med en eller två föräldrar, elevens kön och hur många syskon eleven har. Fler kommuner än tidigare tar i år även hänsyn till om familjen får försörjningsstöd.

Genom att anpassa resurserna efter dessa kriterier hoppas man att alla elever, oavsett bakgrund, ska få tillgång till samma möjligheter och stöd för att lyckas i skolan.

Detta kan innebära att skolor i mer utsatta områden får större budgetar för att kunna erbjuda extra stöd och resurser, såsom mindre klasser, fler specialpedagoger eller extra läromedel.