Trots välkända risker - stillasittandet ökar
Stillasittandet fortsätter att öka i Sverige. Över hälften av de anställda som ingår i en ny rapport sitter stilla minst sju timmar om dagen. Samtidigt rapporterar de som sitter mest om sämre sömn, lägre energinivåer och mer stress.
Trots att riskerna med en inaktiv livsstil är välkända fortsätter svenskarnas stillasittande att öka. Det visar företagshälsovårdsföretaget Falcks rapport Stillasittande i arbetslivet 2026, som bygger på drygt 26 600 hälso- och arbetsmiljöprofiler från svenska arbetsplatser.
Enligt rapporten uppger 52 procent av deltagarna att de sitter stilla minst sju timmar om dagen. 2018 var motsvarande andel 43 procent. Drygt var femte deltagare, 20,9 procent, sitter minst tio timmar per dag.
Utvecklingen kopplas bland annat till ett arbetsliv där digitala möten och skärmar tar allt större plats samtidigt som den naturliga vardagsmotionen riskerar att försvinna. Även förändrade arbetsvanor efter pandemin, där hemarbete blivit vanligare, kan bidra till att människor rör sig mindre under arbetsdagen.
– För många har rörelsen försvunnit ur arbetsdagen när skärmar och möten tagit över. De flesta vet redan att korta rörelsepauser kan bidra till lägre stressnivåer, bättre humör och mindre trötthet, men för många är det ändå svårt att få till i praktiken. Här har både individen och arbetsgivaren en roll att spela i att bryta vanor kring stillasittande, säger Åsa Miemois, hälsoutvecklare på Falck.
Högutbildade sitter mest
Skillnaderna mellan olika grupper är tydliga. Personer med mer än tre års högskole- eller universitetsutbildning sitter i genomsnitt 8,3 timmar om dagen. Bland personer med enbart grundskoleutbildning ligger genomsnittet på 4,9 timmar.
Samtidigt visar rapporten ett samband mellan långvarigt stillasittande och sämre självskattad hälsa. Ju mer deltagarna sitter, desto sämre bedömer de sin energi, sömn, stressnivå och allmänna hälsa. Skillnaderna är särskilt tydliga bland dem som sitter minst tio timmar om dagen.
Även missnöjet med den egna rörelsenivån ökar. Bland personer som sitter minst tio timmar dagligen uppger 61,2 procent att de inte är nöjda med hur mycket de rör sig i vardagen.
– Rörelse och vila ställs ofta upp som varandras motsatser, men energi skapas av variation av dessa, sällan av att sitta helt stilla. Många känner igen sig i att just kvällspromenaden, cykelturen eller passet på gymmet är det som faktiskt gör en piggare, inte tröttare, efter en lång dag, säger Åsa Miemois.
Små pauser kan göra skillnad
Falck framhåller att ansvaret inte enbart ligger på den enskilde arbetstagaren. Arbetsgivare kan också behöva organisera arbetet så att rörelse blir en naturlig del av arbetsdagen, exempelvis genom kortare möten, stående avstämningar och regelbundna pauser.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar att vuxna begränsar sitt stillasittande och bryter långa perioder av inaktivitet med rörelse. Myndigheten rekommenderar dessutom minst 150–300 minuters fysisk aktivitet på måttlig intensitet per vecka. Även vardagliga aktiviteter som promenader och trappgång kan bidra till att minska stillasittandet.
Rapportens resultat bygger på hälso- och arbetsmiljöprofiler som genomförts mellan maj 2025 och april 2026. Materialet ger en bild av deltagarnas levnadsvanor och upplevda hälsa men ska inte utan vidare tolkas som representativt för hela Sveriges befolkning.
Flera sjukdomar kopplas till långvarigt sittande
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO ,finns det måttligt starkt vetenskapligt stöd för att mer stillasittande är förknippat med högre risk för flera allvarliga hälsoproblem. Det gäller framför allt hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och förtida död.
Forskningen visar också samband med vissa cancerformer, däribland tjocktarmscancer och livmoderkroppscancer, men evidensen varierar mellan sjukdomarna.
En viktig förklaring är att långvarigt sittande ofta sammanfaller med låg fysisk aktivitet. Kroppens energiförbrukning sjunker och stillasittande är kopplat till mindre gynnsamma metabola förhållanden, bland annat när det gäller blodsockerreglering. Det kan bidra till utvecklingen av insulinresistens och typ 2-diabetes. Sambanden påverkas samtidigt av andra faktorer, exempelvis kost och kroppsvikt.
Risken ökar vid många timmars sittande
En stor forskningssammanställning som WHO hänvisar till fann att sambandet mellan stillasittande och dödlighet blir tydligare vid höga nivåer av sittande. I vissa analyser började riskökningen framträda vid omkring sju till nio timmar om dagen med en tydligare ökning vid ännu längre sittid.
En annan systematisk översikt, publicerad i tidskriften Diabetologia, sammanställde 18 studier med totalt närmare 795 000 deltagare. Forskarna fann att gruppen med mest stillasittande hade högre risk för typ 2-diabetes, hjärt-kärlhändelser och död än gruppen med minst stillasittande. Resultaten visar tydliga samband på gruppnivå men ska inte tolkas som att sittandet ensamt orsakar hela den observerade riskökningen.
Träning hjälper – men det är också viktigt att bryta sittandet
Regelbunden motion har tydliga hälsofördelar, även för personer som sitter mycket under arbetsdagen. WHO rekommenderar vuxna minst 150–300 minuter fysisk aktivitet på måttlig intensitet i veckan, eller motsvarande mängd mer intensiv aktivitet. Muskelstärkande träning rekommenderas dessutom minst två dagar i veckan.
Forskningen visar samtidigt att personer som är fysiskt inaktiva generellt påverkas mer negativt av mycket stillasittande. Att träna regelbundet är därför viktigt men det är också klokt att minska den sammanlagda tiden i stolen.
WHO rekommenderar att begränsa stillasittandet men har inte fastställt någon universell gräns för hur många timmar per dag som är acceptabla. Praktiskt kan det innebära att resa sig regelbundet, gå en kort promenad, stå under delar av arbetsdagen eller ta telefonsamtal stående.
En systematisk översikt från 2023 fann stöd för att bryta längre perioder av sittande, även om forskningen ännu inte säkert kan fastställa exakt hur ofta eller hur länge varje paus måste vara för att minska risken för sjukdom.
