Två nya studier visar vad som påverkar arbetslivet
En trygg arbetsplatskultur kan bidra till minskad riskkonsumtion av alkohol, samtidigt som arbetsgivare oftare frångår turordningsregler när nyanställda bedöms vara mer produktiva. Det visar två nya studier om hur arbetsplatser fungerar i praktiken.
Arbetsplatsens kultur och arbetsgivarens prioriteringar kan få stor betydelse för de anställda. Två aktuella forskningsresultat belyser olika delar av arbetslivet: hur arbetsmiljön kan påverka alkoholvanor och hur produktivitet vägs mot anställningstid vid personalneddragningar.
Forskare vid Stockholms universitet har undersökt åtta svenska organisationer där andelen anställda med riskfylld alkoholkonsumtion hade minskat över tid. I 17 intervjuer med chefer, HR-personal och medarbetare identifierades flera gemensamma faktorer, däribland ett stödjande ledarskap, regelbundna samtal om arbetsmiljön och en kultur präglad av gemenskap och ömsesidigt ansvar.
Organisationerna hade inte nödvändigtvis bedrivit särskilda alkoholpreventiva insatser. I stället pekade resultaten på att ett bredare fokus på hälsa, trivsel och balans mellan arbete och privatliv kan ha betydelse.
Forskarna betonar samtidigt att resultaten behöver undersökas vidare och inte i sig bevisar att en viss arbetsplatskultur orsakar minskad alkoholkonsumtion.
– Det var intressant att se hur denna förändring kring alkohol hade skett utan att den var avsedd. Det behöver undersökas vidare, men jag tänker att det är möjligt att en hälsosam arbetsmiljö kan ha positiva konsekvenser även för medarbetarnas alkoholkonsumtion. Sedan är alkoholspecifika insatser också viktiga. Men en kultur präglad av omsorg om medarbetaren tror jag är en förutsättning för att lyckas med det alkoholpreventiva arbetet oavsett insats, säger huvudförfattare Kristina Sundqvist.
Avsteg från turordningen
En annan studie, genomförd av nationalekonomen Martin Häggkvist vid Uppsala universitet och publicerad av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), visar hur arbetsgivare agerar vid uppsägningar.
Undersökningen omfattar omkring 1 900 varsel och 50 000 anställda under perioden 2005–2019.
Enligt studien som EFN uppmärksammar är arbetsgivare mindre benägna att följa principen ”sist in, först ut” när de senast anställda bedöms vara mer produktiva än kollegor med längre anställningstid.
När de nyanställdas relativa produktivitet ökar med en standardavvikelse minskar sannolikheten att turordningen följs med 7,7 procentenheter.
Avsteg från turordningen sker genom överenskommelser mellan arbetsgivare och fack. Studien visar också att anställda med längre anställningstid som ändå sägs upp oftare får högre avgångsvederlag eller längre uppsägningstid.
Turordningsreglerna påverkar därmed inte bara vem som får lämna arbetsplatsen utan även villkoren för den som sägs upp.
