Frågan om att personal i äldreomsorgen inte behärskat svenska tillräckligt väl har de senaste åren lyfts av flera aktörer, däribland regeringen, Inspektionen för vård och omsorg och Socialstyrelsen. Den 1 juli ändras socialtjänstlagen genom det så kallade språkkravet, en reform som regeringen står bakom.

Frida Landgren är undersköterska på Vallås äldreboende i Halmstad och har sett problemen i sitt eget arbete. Hon beskriver att arbetet blir mer tidskrävande och att missförstånd kan uppstå när språket brister.

– När man jobbar med någon som har brister i språket kan det bli väldigt frustrerande. Allting tar lite längre tid. Det kan uppstå missförstånd, både små och stora. Eller så kan det vara så lätt som att de tar fel på schampo och handsprit, säger hon till Hallandsposten.

Hon framhåller att kommunikation är särskilt viktig i arbetet med äldre som har demens. Någon allvarlig olycka till följd av missförstånd har hon själv inte varit med om, men hon berättar att situationerna ändå kan bli oroliga.

Kravet riktas mot arbetsgivarna

Ansvaret enligt språkkravet ligger framför allt hos arbetsgivarna. De ska se till att personalen utvecklar de kunskaper i svenska som arbetet kräver. Däremot ställs inget krav på att den som anställs redan ska behärska svenska på den nivå som avses, vilket motsvarar gymnasienivå.

Arbetsgivarna ska införa rutiner som stärker språket, så att medarbetare med bristande kunskaper kan utvecklas snabbt. Rutinerna behöver inte heller vara på plats den 1 juli. Som stöd har Socialstyrelsen tagit fram mallar och annat material riktat till arbetsgivare i äldreomsorgen.

Trygghet på arbetsplatsen

På äldreboendet Pålsbo har arbetet med att stärka personalens svenska pågått sedan 2022, berättar enhetschefen Dljara Kolosovskaya. Insatserna har skett i samverkan med bland annat vård- och omsorgscollege och vuxenutbildningen. Boendet var tidigt ute med att utbilda så kallade språkombud och vill utbilda fler till hösten.

– Ett språkombud är en person som är väldigt intresserad av språket, och skapar trygghet för andra kollegor. Så man kan komma och fråga om dokumentation bland annat, men också om kulturella skillnader och traditioner, säger hon till Hallandsposten.

Tanken är att både personalen och de äldre ska känna sig tryggare, och att de äldre ska kunna göra sig förstådda. Kolosovskaya lyfter samtidigt att det kan vara en fördel att ha flerspråkig personal.

– Sen är det ju en tillgång att vi har flerspråkiga medarbetare nu när vi har en så mångfaldig kultur, säger Kolosovskaya.

Frida Landgren hoppas att kravet ska få effekt.

– Mina förhoppningar är väl att folk faktiskt tar till de resurser som kommer skapas, säger hon.