Universitet tar fram samtalsstöd för bättre sexuell hälsa efter könsstympning
Omkring 68 000 flickor och kvinnor i Sverige kan ha utsatts för könsstympning. Globalt beräknas över 230 miljoner leva med erfarenheten av ingreppet som kan orsaka livslånga fysiska och psykiska besvär. Nu lanserar Malmö universitet ett nytt samtalsstöd för att förbättra bemötandet och den sexuella hälsan hos de drabbade.
Materialet ska ge personal inom bland annat vården, skolan och socialtjänsten konkreta verktyg för att prata om sexualitet, relationer och hälsa med kvinnor som utsatts för könsstympning.
Bakgrunden är forskning av Camilla Palm, sexolog vid Malmö universitet. I sin avhandling från 2024 undersökte hon hur yrkesverksamma bemöter personer som genomgått ingreppet. Intervjuerna visade att personal kunde känna osäkerhet inför känsliga frågor om sexuell hälsa och hur de skulle erbjuda stöd.
– Personalen uppgav att man saknar kunskap kring hur sexuell hälsa och könsstympning hänger ihop. Man vet heller inte alltid hur man kan prata om det på ett sensitivt sätt eller hur man kan främja hopp och hälsa, säger hon.
Enligt universitetet finns det redan vägledning om lagstiftning, medicinska risker och hantering av misstänkta fall, men mindre stöd för hur samtal om ingreppets konsekvenser ska genomföras. Det nya materialet innehåller därför kunskap, frågor och samtalsövningar som ska underlätta möten med de berörda kvinnorna.
– Det har varit en stor efterfrågan på materialet från kommuner och regioner innan vi ens har släppt det. Det är jättekul.
Materialet presenteras vid ett seminarium i Malmö den 22 oktober. Universitetet planerar därefter att följa upp hur det används och utveckla det vidare utifrån erfarenheter från verksamheterna.
Över 230 miljoner drabbade globalt
Könsstympning av flickor och kvinnor förekommer framför allt i västra, östra och nordöstra Afrika men också i delar av Mellanöstern och Asien. Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, har fler än 230 miljoner flickor och kvinnor utsatts för ingreppet i världen. Varje år riskerar ytterligare miljontals flickor att drabbas, ofta innan de fyllt 15 år.
Afrika står för den största andelen av de drabbade. Enligt UNICEF uppskattas över 144 miljoner flickor och kvinnor som utsatts leva på kontinenten. I Asien handlar det om över 80 miljoner och i Mellanöstern omkring sex miljoner.
Förekomsten varierar kraftigt mellan länder och regioner. Somalia, Guinea och Djibouti hör till länderna där ingreppet är särskilt utbrett.
Även i Europa och andra delar av världen finns kvinnor som utsatts, bland annat till följd av migration från områden där praktiken förekommer. I Sverige uppskattade Socialstyrelsen 2023 att omkring 68 000 kvinnor och flickor kan ha utsatts.
Beräkningen byggde på befolkningsuppgifter från 2021 och var en uppskattning, inte en fullständig kartläggning av konstaterade fall.
Kan ge allvarliga och livslånga komplikationer
Könsstympning innebär att delar av de yttre kvinnliga könsorganen avlägsnas eller skadas av andra än medicinska skäl. Ingreppet saknar medicinska fördelar och kan medföra allvarliga komplikationer både omedelbart och långt senare.
De akuta riskerna omfattar svår smärta, kraftiga blödningar, infektioner och problem med att urinera. I allvarliga fall kan ingreppet leda till chock eller dödsfall. På längre sikt kan ärrbildning, återkommande urinvägsinfektioner, menstruationsbesvär och smärta vid samlag förekomma.
Könsstympning kan även påverka den psykiska hälsan. Vissa drabbade utvecklar ångest, depression eller posttraumatiskt stressyndrom. Andra kan uppleva problem med kroppsuppfattning, sexualitet och nära relationer. Hur omfattande konsekvenserna blir varierar beroende på ingreppets omfattning och individuella omständigheter.
WHO har också konstaterat att kvinnor som utsatts löper högre risk för komplikationer vid förlossning, bland annat långdragna förlossningar och kraftiga blödningar. Även barnet kan påverkas genom en ökad risk för förlossningskomplikationer och försämrad överlevnad för nyfödda.
