Turkiska utrikesutskottet ska återigen behandla Sveriges Natoansökan vid ett möte under nästa vecka, uppger källor enligt Turkietexperten Paul Levin. – Sprickor inom regeringsalliansen låg bakom att man sköt upp omröstningen.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har skickat vidare Sveriges Natoansökan till det turkiska parlamentet för ratificering, där det först ska passera utrikesutskottet för att sedan tas upp i parlamentets stora kammare.
Vid utskottets möte den 16 november sköts omröstningen upp efter en het debatt mellan ledamöterna. Frågan om Sveriges ansökan har därefter blivit hängande i luften som så många gånger tidigare.
Sprickor bakom beslutet
Enligt Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier på Stockholms universitet, uppger två högt uppsatta personer inom den turkiska politiken att utrikesutskottet återigen ska ta upp Sveriges ansökan vid sitt sammanträde under nästa vecka.
– Min bedömning utifrån vad jag hört från andra källor är att sprickor inom regeringsalliansen låg bakom att man sköt upp omröstningen. Erdogans parti AKP hade inte med sig det ultranationalistiska MHP. Faktumet att man nu går vidare med en omröstning verkar tyda på att tror att man kan få igenom detta, kanske med oppositionens stöd, säger Levin.
Även om Sveriges ansökan godkänns av utskottet kan parlamentets stora kammare välja att säga nej till en ratificering, påpekar han.
– Turkiska medier som står regimen nära har sedan i maj 2022 basunerat ut att Sverige är en fristad för terrorister, det har inte skett någon stor omprövning av den synen. När parlamentarikerna ska rösta om Sveriges ansökan finns risken att många väljer att säga nej, särskilt om det blir en hemlig omröstning.
Komplicerats av kriget
USA:s erbjudande om att sälja stridsflygplanet F-16 till Turkiet om Sverige godkänns ligger kvar, bedömer Levin.
– Vad jag förstår så är det ett erbjudande som ligger kvar sedan i juli, och att det är upp till Turkiet. Om Turkiet väl ratificerar Sverige kan landet få F-16, säger Levin.
En eventuell uppgörelse mellan USA och Turkiet kan dock ha komplicerats av kriget mellan Israel och terrorstämplade Hamas som bröt ut i början av oktober.
– President Erdogans beskrivning av Hamas som frihetskämpar har gjort det svårare för president Biden att bjuda in Erdogan till ett officiellt besök i Washington, som var en del av en paketlösning enligt amerikanska källor, säger Levin.
fakta
Sveriges väg mot Nato
Sverige ansökte om medlemskap i Nato, parallellt med Finland, den 18 maj 2022.
Den 5 juli samma år fick Sverige och Finland formellt status som blivande medlemmar, ”invitees” på engelska.
För Finland avslutades processen i april i år då medlemskapet blev helt klart sedan Ungern och Turkiet blivit de sista Natoländerna att ratificera landets ansökan.
I samband med Natos toppmöte i Vilnius i början av juli lovade president Recep Tayyip Erdogan att ”så snart som möjligt” skicka över den svenska ansökan till parlamentet för ratificering.
Den 23 oktober meddelade turkiska presidentkansliet att Erdogan signerat och skickat vidare Sveriges Natoansökan till parlamentet.
Den 16 november togs frågan upp i parlamentets utrikesutskott, men omröstningen sköts upp.
