Hur stor blir Republikanernas majoritet i senaten?

Som jag skrev i det förra inlägget är det nästan helt säkert att Republikanerna kommer att vinna senaten. Frågan återstår dock med vilken marginal. 

I Sverige spelar det sällan någon roll hur stor segermarginal det vinnande blocket har. Att ha 176 mandat ger (nästan) lika mycket makt som att ha 200. Detta beror på Sveriges system med vinande partipiskor och relativt lite autonomi för våra riksdagsledamöter. Det händer nästan aldrig att en ledamot vägrar rösta enligt sitt partis linje. 

USA skiljer sig dramatiskt på den punkten. I USA har man inte "listor" utan varje senator och varje kongressledamot i representanthuset väljs i personval där väljarna i deras delstat eller distrikt får välja mellan dem och en av det andra partiets kandidater. På så vis har USA:s politiker starkare personliga mandat och manövreringsutrymme. Senatorerna tar inte "order" från Presidenten på det sätt som riksdagsledamöter i en partigrupp i Sverige tar order från partiledaren.

För Donald Trump skulle en knapp majoritet i senaten kunna innebära en huvudvärk. Susan Collins, republikansk senator från Maine, röstade bara som Trump ville i 65 % av alla omröstningar under hans första mandatperiod som president. Lisa Murkowski, republikansk senator från Alaska, var bara lite mer lojal och röstade med Trump i 72 % av omröstningarna. Den libertarian-konservative Rand Paul gick inte heller alltid att räkna med - likt Murkowski röstade han också efter Trumps linje i bara 68 % av omröstningarna.

Om en omröstning i senaten slutar 50/50 så vinner Trumps sida eftersom vicepresident JD Vance har utslagsröst i det scenariot. Om Republikanerna vinner 52 mandat så kan Trump alltså tappa både Murkowski och Collins och ändå få sin vilja igenom. Med 53 mandat kan han till och med ignorera Rand Paul. 

Slutar Republikanerna däremot på 50 eller 51 mandat, så kan vi vänta oss en hel del hårda strider mellan Trump och trilskande senatorer.